Säffle Fibernät

På underliggande sidor finns det mesta informationsmaterial om Säffle Fibernät samlat.

Inledning

Förutsättningarna för tillväxt på Säffles landsbygd är goda. Här finns entreprenörsanda, kreativitet och kompetens. Här finns också en god livsmiljö.
För att ta tillvara detta krävs infrastruktur och då inte bara i form av vägar.
Många av dagens - och ännu fler av morgondagens - företag måste ha tillgång till bredband av hög kapacitet för sin verksamhet. Ska vi kunna locka nya tjänstebaserade företag och entreprenörer att etablera sig hos oss måste vi kunna erbjuda dem sådana möjligheter.

Det handlar också om att våra bygder ska vara attraktiva för nuvarande och framtida invånare. Och då vet vi att bredband får allt större betydelse för det dagliga livet. Betalning av räkningar, deklarationer och blanketter, samt underhållning, informationshämtning och studier.
Sammantaget innebär detta att bredband av god kvalitet är avgörande för utvecklingen av vår landsbygd.

Vision

Tänk dig att kunna få all informationshantering ur en dosa i väggen, både internet, telefon och TV. Och att få tillgång till nya tjänster samtidigt som storstäderna.

Utvecklingen inom digital informationsöverföring är tydlig. Det blir fler tjänster, de behöver allt högre kapacitet och antalet användare ökar snabbt.
I de större städerna sker storskaliga utbyggnader av fiberoptik för att möta detta behov. Den höga kapaciteten ökar konkurrenskraften och utbudet, samtidigt som det sänker priserna.
Landsbygden ligger i det läget hopplöst efter. Här används befintliga teleledningar och det gjorde visserligen att utbyggnaden gick relativt snabbt.
Men bristerna är flera.
Många stationer blev inte utbyggda och de som bor långt ifrån telestationen når inte upp i acceptabel kapacitet.

Landsbygdens behov av bredband är dock lika stort som städernas och genom att bygga på det sätt vi nu gör så kan vi göra det möjligt att ansluta sig till ett höghastighetsnät - trots att vi bor relativt långt ifrån varandra.
Landsbygden blir konkurrenskraftig, vi jämnar ut villkoren mot städerna och vi kortar avstånden för de som vill bo och jobba med Säffle som bas.

Genom den här satsningen får Säffle Värmlands snabbaste landsbygd och vi ställer oss i täten i hela landet, vad gäller tillgång till fiber.

Vilka tjänster får vi?

Den höga kapaciteten gör att nätet klarar av att leverera många typer av digital information. Nedan följer något av det vi känner till idag. Men mer lär komma i framtiden.
TV
TV via bredband (IP TV) ger en störningsfri bild eftersom den är oberoende från blåsväder och andra orsaker till dålig mottagning. Du slipper också antenn och parabol på huset.
Utöver redan kända TV-paket kan också filmer hyras och köpas hem via nätet, som digitala uthyrningsbutiker.
Prismässigt kostar de vanligaste paketen i stort sett lika mycket via bredband som via parabol. Valfriheten kommer dock att öka och det finns möjlighet att öka eller minska sitt utbud och sina kostnader - beroende på önskemål. Mycket kommer dock att hända på det här området i framtiden.

Telefon
Samtalstaxorna är lägre än Telias. Dessutom försvinner den fasta avgiften hos Telia på 145 kr i månaden. I övrigt kan du använda samma telefoner som tidigare.

Internet
Vi får en hög och jämn kapacitet till lägre pris. Kapaciteten är den samma oavsett om vi skickar eller tar emot information.
Kapaciteten räcker till både nytta och nöje, och klarar exempelvis krävande uppgifter som att skicka och ta emot stora filer, delta i videokonferenser eller distansutbildningar.

Vad kan man få sedan?

I och med att kapaciteten i fibern i praktiken är obegränsad så är vår "motorväg" redo för vad som än kan tänkas komma i framtiden.

Viss sjukvård och trygghetstjänster sköts redan över nätet - men bland andra Karlstad sjukhus prövar system där man på sjukhuset över bredband - hela tiden har koll på patienetens värden.

Vi kan sända egen information, exempelvis genom lokalTV och direktsändning från lokala evenemang.

Distansutbildningarna ges möjlighet till god överföring.

Direktsändning av stora evenemang av den typ som digitala biografer gör.

Vad betyder det för bygden?

Detta är något som behövs för att bygden skall leva och utvecklas. Vi vill att det skall starta ny verksamhet här. Ny offentlig verksamhet. Nya föreningara. Nya företag. Denna bygd har allt en driftig företagare behöver - utom just detta. Låt oss göra detta till inte bara ett ställe där ungdomarna vill stanna kvar - där folk vill låta sina barn växa upp - där det är lätt att driva företag och nya ideer - där man kan arbeta och där det är lätt att vara gamal.

Fakta Bredband

Bredbandsanvändningen ökar stadigt. 2006 hade 49 procent av landets alla 4 miljoner hushåll en bredbandsuppkoppling. Det är en ökning från året innan med 26 procent. Sedan 2002 har nivån fyrdubblats.
Även kapaciteten ökar. 67 procent av alla som hade fast uppkoppling, hade tillgång till minst 2 mbit/s (när man tar emot information)
Även datoranvändandet ökar. Mer än 90 procent av svenskarna har en dator i hemmet och mer än 80 procent av svenskarna har en Internetanslutning i hemmet.
Tillgången på bredband har växt och idag har 97 procent av alla abonnenter tillgång till någon form bredband via befintliga telefonledningar. I Säffle är dock nivån betydligt lägre.
36 procent av hushållen har tillgång till bredband via kabel-TV nätet.
18 procent av hushållen har tillgång till bredband via fibernät.
Källa. Bredband i Sverige, Post och Telestyrelsen, juni 2007,

Projektet

Om projetet

Vårt projekt

Arbetet med att bygga fiber i Säffle startade på landsbygden eftersom det är där bredbandsutbyggnaden hamnat på efterkälken. Hälften av telestationerna hade inte ADSL och den mobila täckningen är bristfällig.
Därför samlades byalagen via kommunbygderåden och började arbetet med att etablera ett fiberprojekt, som kom att bli ett av landets dittills största.

När kommunen hade fattat beslut om en bredbandsstrategi och fått en projektansökan beviljad så påbörjades arbetet på allvar. Etappmålet som sattes, var att nå 1 500 hushåll på Säffles landsbygd. När det var klart kom nätet att omfatta cirka 2 200 anslutna.

Projektet finansieras av tre aktörer: Säffle kommun, EU:s strukturfond samt av anslutningsinsatser från de som kopplade upp sig. Totalt omfattar projektet ca 65 miljoner kronor.

Nätet är cirka 920 km och det är ett helägt, lokalt nät från början till slut. Ingen befintlig fiber har använts.
Nätet ägs idag av tio föreningar och av kommunens bolag, Säkom.
Den som ansluter sig, blir medlem i en förening och därmed även delägare av nätet.

Föreningsdokument

Vi har gemensamt arbetat fram ett antal dokument som grund för arbetet.
Det är:
* Fastighetsanslutningsavtal för både juridiska och fysiska personer
* Markavtal för uppgörelse med markägare
* Stadgar för föreningarna, (OBS detta är den nya stadgan som föreningarna i Säffle måste genomföra två stämmor för att införa. Förändringarna gäller enbart paragraf 6)

Leader Växtlust: Värmlands Snabbaste Landsbygd

SäffleBygdens Fibernät har drivit ett projekt under Leader Växtlust. Namnet är det ödmjuka Värmlands Snabbaste Landsbygd.
I detta har föreningarna fått möjlighet att nyttja lokala samordnare, anställda av SäBy, som hjälper till med praktiska göromål runt grävning och projektering. Varje förening nyttjar detta i förhållande till nätets längd.

Finansieringen sker genom att Leader Växtlust bidrar med 695 000 kr.
LRF Västra Sverige stödjer projektet som en viktig del i utbyggnaden av infrastruktur på landsbygden och går in med 50 000 kr.
Därtill kommer ideella timmar som beräknas till 350 000 kr.

Projektet har våren 2010 utsetts till årets leaderprojekt i Leader Växtlust. Tyvärr kom vi inte med till den nationella nomineringen som sker vid Landsbygdsgalan 2010.

Medlemsfolder

Samtliga medlemmar i de tio föreningarna har fått en skrift om projektet. Denna finns även i digital form i nedanstående länk:

http://fibernat.berraboy.se/

Organisation

Hela projektet har sin grund i engagemanget på landsbygden.
Tio ekonomiska föreningar tog ansvar för sin del av kommunen. Föreningarna har samma stadgar, samma syfte och tillämpar samma anslutnings- och markavtal.
Föreningarna ansvarar för insamling av abonnenter, kontakter med markägare och slutligt dragning av nätet. Här organiseras också det praktiska arbetet i grävningen.

De tio föreningarna har i sin tur bildat SäffleBygdens fibernät som fungerar som en samlingsorganisation för föreningarna. SäBy samordnade projektet och har därefter jobbat med fortsatt dialog med Säffle kommunikation AB, SäKom.

SäKom är kommunens helägda bolag. SäKom drev det EU-projekt som ligger som en grundsten i projektet. SäKom står också för den andra halvan av bidragsdelen.

SäKom äger det stamnät som förbinder orterna. Områdesnäten som går ut till varje hushåll ägs av respektive förening. Eftersom alla anslutna är medlemmar så innebär det att vi äger vårat eget nät.

Den aktiva utrustningen som finns ovan mark ägs och sköts av kommunikationsoperatören Telia.
Den nergrävda fibern sköts av SäKom och föreningarna gemensamt.

Varken SäKom, SäBy eller föreningarna har som syfte att göra vinster. Intäkter som genereras ska nyttjas till att sköta och förvalta nätet och eventuella överskott ska komma medlemmarna till godo.

Varför fiberoptik?

I Säffles nät har vi valt fiberoptiken eftersom det är en teknik med mycket hög kapacitet. Det innebär att den kan sägas vara framtidssäker då den kommer klara det vi behöver för lång tid framöver.

I dag finns det framförallt två alternativ. DSL-teknik via det vanliga telenätet. Detta har snabbt gett oss en någorlunda god kapacitet för framförallt internettjänster. Problemet är att kapaciteten varierar med teleledningens kvalitet, samt att den avtar med avståndet till telestationen. Ett problem som blir extra tydligt på landsbygden.
Telenätet kommer heller inte kunna klara de succesivt stigande kraven på kapacitet.

Mobila nät byggs också ut allt eftersom och får ökad kapacitet. Detta är bra komplement när vi behöver uppkopplingar på ställen utan fast förbindelse. Det är också en viktig del i utvecklingen av mobiltelefonin.
Kapaciteten har dock än så länge mest handlat om löften som ofta lanseras inför sommarsäsongen då stadsborna förväntas åka ut till sina sommarstugor.
Kosnumentombudsmannen har också kritiserat flera leverantörer för att de inte håller vad de lovar.
De mobila näten kommer byggas ut, men var byggs de? Och när? Och hur bra blir de?
Fiberoptiken ligger hela tiden flera steg före och kommer klara de kapacietskrav vi ställer idag och framöver.
Fibern vinner således i alla jämförelser utom en: Den förutsätter en ny infrastruktur som kostar en hel del att bygga.

Ekonomi

Ekonomiska frågor

Finansiering

Sedan projektets start har vi sagt att anslutningen kommer kosta 200 kr i månaden baserat på ett banklån med ränta och amortering under 20 år.
Nu ser vi att anslutningsinsatserna sjunker. Om vi utgår från en genomsnittling insats på 17 000 kr så ger det en månadskostnad på ca 120 kr. Alltså 80 kr billigare per månad (baserat på räntan i april 2009).
Alla i föreningen (med undantag för flerbostadshus) betalar lika mycket per anslutning. Däremot skiljer insatsen mellan föreningarna.

MEDLEMSINSATSER
Insatsen i föreningen är momsfri. Det är ett tak som inte får överskridas.
Blir nätet i verkligheten billigare än den insats som föreningen beslutat, kan "överskottet" läggas som en buffert för framtida investeringar.

SÅ BETALAR DU
När fakturan skickas har du som medlem två val:

1. Betala summan direkt.
2. Utnyttja Fiberstartslånet från Swedbank Säffle. Du kontaktar banken, går dit och tecknar lånet. Banken betalar då fakturan åt dig. Räntan på lånet är rörlig och amorteringstiden är 20 år. Du kan när som helst lösa ditt lån.

Kostnader i nätet

Till skillnad från de flesta andra stadsnät kommer det från start inte tas ut någon nätavgift från nätägarna. Det vill säga en avgift som alla betalar oavsett om man nyttjar några tjänster eller ej.
De kostnader som uppstår i form av utsättning, reparation och underhåll ska tas av den hyra som vi får in.
I Säffle betalar du således endast för de tjänster du själv väljer att beställa.
Befrielsen från nätavgifter gäller tills vidare.

Byggmaterial

Här finns material som används i byggarbetet

Kablar och tuber

Kablar och tuber

Fiber

[inline:fiber.gif]

Fibertub

[inline:Db1.gif]

Innertub

Tub för dragning i hus
[inline:Inner_Tub.gif]

Microkabel

[inline:microcabel.gif]

Slang

[inline:Slang-16mm.gif]

Kopplingar

Kopplingar och skåp

16 skarv

[inline:16_skarv.gif]

Fiberskåp

[inline:fiberskap.gif]

Kabelskåp

[inline:kabelskap.gif]

Väggenomföring

[inline:husgenomforing.gif]

Verktyg

olika verktyg

Kapsax

[inline:kapsax.gif]

Skalverktyg

[inline:skalverktyg.gif]

Tubkap

Verktyg att kapa tub
[inline:tubkap_db1.gif]

Fastighetsanslutning

 
Tuben som kommer från marken har en skyddsbeläggning (Det oranga skiktet) som är lämplig att använda som mekaniskt skydd även i krypgrunder eller utrymmen där gnagare kan förekomma.

Den markförlagda tubens böjbegränsning är 30cm radie (ca: underarmens längd). Denna böjbegränsning gäller även inomhus. (Enligt nyare rön så kan sista böjen in i mediaomvandlaren göras med 30 mm böjradie)
Inne i fastigheten kan enkeltub monteras genom att :
- Mantla av inkommande tub (ta bort orange skikt).
- Montera snabbkoppling mot en innertub fram till mediaomvandlaren.
Innertubens böjbegränsning är ca:30mm radie (runt snusdosan).

Före fiberblåsning in i huset ska innertuben vara dragen fram till mediaomvandlaren och kapad i rätt längd för montering. Innertuben ska dock inte monteras i mediaomvandlaren förrän efter blåsningen eftersom det kan komma en del kondens.

Torpargrund 1
[inline:torpargrund1_499x374.GIF]
[inline:torpargrund1_959x719.GIF]

Källare och grund anslutning mot vägg
[inline:kallare_499x374.GIF]
[inline:kallare_959x719.gif]

Torpargrund 2
[inline:torpargrund2_499x374.gif]
[inline:torpargrund2_959x719.gif]

Genom telerör

Man kan leda fiber och nätverkskablar genom befintliga telefonledningsrör.

Här kommer fibertuben upp ur marken, täckt med svart slang för solskydd, och går genom befintligt rör upp i elskåpet.
[inline:Rabben-01_492x656.jpg]

Fibertuben skarvad till innertub som går in i telefonledningsröret.
[inline:Rabben-02_492x369.jpg]

Innertuben kommer här ut ur en upphöjningsram för telejacket. För tillfället lagd åt sidan inför kommande fiberblåsning. Man vill inte få in eventuellt kondensvatten i mediaomvandlaren vid blåsning.
[inline:Rabben-03_492x369.jpg]
Nätverkskabel från mediaomvandlaren leds vidare genom telerör till nästa telejack.

I nästa telejack tas nätverkskabeln ut genom upphöjningsram för jacket. [inline:Rabben-04_492x369.jpg]
Det kan gå mycket trögt att dra nätverkskabel genom telerör med befintlig telekabel på plats även om man använder dragfjäder. Egentligen borde man kanske tillfälligt dra ur telekabeln och sedan dra igenom den igen tillsammans med nätverkskabeln. För proffs finns det ett speciellt fett.

[inline:Rabben-05_492x369.jpg]

Hjälp med koppling i huset

SäffleBygdens Fibernät och Dialect i Säffle har tecknat ett samarbetsavtal som ger medlemmarna möjlighet att köpa tjänster och produkter för det egna hemmet.

Varje anslutning får utan kostnad första lådan, mediaomvandlaren, samt (vid fler tecknade tjänster) en bredbandsswitch. För den som vill ha hjälp med övrig utrustning eller installation i hemmet, rekommenderar SäffleBygdens fibernät att man använder Dialect i Säffle.

Utrustning det kan handla om:
* Trådlösa nätverk
* Åskskydd
* Batteribackup, kablar mm.
På dessa produkter lämnas enligt avtalet 15 procents rabatt på ordinarie pris.

Tjänsteutbud:
* Telefonsupport, kom-i-gång-hjälp/installationshjälp, nätverksinstallation. Pris på dessa tjänster är 215 kr per påbörjad halvtimme.
Telefonsupport och bokning av teknikerhjälp kommer att finnas måndagar och onsdagar mellan kl. 15:00-17:00 på telefonnummer 0533-69 14 61.
* Rådgivning och installation på plats för att bla välja lämpliga kabelvägar, lämplig placering av utrustning, lämpliga montagemetoder etc. Pris på denna tjänst är 345 kr per påbörjad halvtimme.
På samtliga tjänster som kräver besök hos kund tillkommer en reskostnad på 4,30 kr. per km räknat från Dialect på Norrlandsvägen 39 i Säffle.

När säljmaterial och produktutbud presenterats kommer detta distribueras via föreningarna, samt läggas ut på denna hemsida.

Att SäBy väljer att skriva detta avtal beror på att många medlemmar efterfrågar kunnig hjälp för det som kan behövas i hemmen. Därför gjordes en upphandling av dessa tjänster och Dialect har då kunnat presentera en helhet bestående av produkter och tjänster.
Vi vill dock betona att det självklart finns många andra både i och utanför Säffle som kan leverera det som önskas och att det står alla fritt att anlita det företag man själv vill.

Hur det kopplas

 
[inline:Hur_det_kopplas_480x360.gif]

Mediaomvandlare

 
Före fiberblåsning in i huset ska innertuben vara dragen fram till mediaomvandlaren i rätt längd för montering. Innertuben ska dock inte monteras i mediaomvandlaren förrän efter blåsningen eftersom det kan komma en del kondens.

[inline:Mediaomvandlare_Orexis_FTH-3_Montage_492x369.jpg]

[inline:Mediaomvandlare_Orexis_FTH-3_Monterad_492x369.jpg]

Placering av dosor etc.

Hemmanät - Ett hål i väggen... ...sen då?
En presentation med stödtext som översiktligt beskriver olika scenarier i hemmet.

Placering av utrustning
Ett informationsblad som ger lite tips om för- och nackdelar med olika placeringar av dom obligatoriska dosorna.

Dokumenten är skrivna av Säbys Hemteknikgrupp. Har du frågor, synpunkter, idéer eller vill vara med i gruppen: Skicka ett mejl till hemteknik@fibernat.se

Stående brädfodring

 
Borrar snett in genom isoleringen med extra långt 10 mm borr.
[inline:Berget-01_492x656.jpg]

Här är borret framme ganska nära betongsockeln.
[inline:Berget-02_492x492.jpg]

Här är fibertuben iträdd. Observera böjradien på gamla telefonkabeln. Sådan radie kan vi inte ha på fibertuben.
[inline:Berget-03_492x369.jpg]

Observera grävd dubbelböj för att komma upp tätt intill sockeln utan för skarp böjradie eller stort grävdjup.
[inline:Berget-04_492x369.jpg]

Här är det borrat vinkelrätt genom väggen med extra långt 8 mm borr. En styv ståltråd hjälper till att leda innertuben genom två lager isolering med mellanliggande ursprunglig brädfodring och invändig spånskiva. Man kan också leda genom ett plaströr.
[inline:Berget-05_492x369.jpg]

Här på övervåningen ska mediaomvandlaren sitta med nära tillgång till ström.
[inline:Berget-06_492x369.jpg]

Vindskyddspappen slitsad för att ge plats för lång böjradie på innertuben.
[inline:Berget-07_492x369.jpg]

Innertuben kapas noga vinkelrätt.
[inline:Berget-08_492x369.jpg]

Fibertuben kapas till rätt längd och noga vinklerätt.
[inline:Berget-09_492x369.jpg]

Ytterskiktet skalas av.
[inline:Berget-10_492x369.jpg]

Skarvkoppling för innertub.
[inline:Berget-11_492x369.jpg]

Båda innertuberna införda väl mot mittenblocket.
[inline:Berget-12_492x369.jpg]

Här sitter allt på plats.
[inline:Berget-13_492x656.jpg]

Med lockbrädan på plats väntar vi bara på tö för att fylla tillbaks all jord.
[inline:Berget-14_492x492.jpg]

Under Altan

 

[inline:Bjorkhagen1_492x369.jpg]
Jodå. Tuben med förstärkningsslang syns faktiskt där den går upp ur marken och in under altanens lägre golv.

[inline:Björkhagen2_492x369.jpg]
Här kommer tuben med förstärkningsslang fram under det lägre golvet och är klammad även på baksidan av ståndaren. Förstärkningsslangen hjälper till att hålla ut böjradien till minst godkända 30 cm.

[inline:Björkhagen3_492x369.jpg]
Här går vi upp mellan två brädfodringsbräder. Förstärkningsslangen hjälper även här till att hålla ut böjradien.

[inline:Björkhagen4_492x369.jpg]
Här kommer tuben upp och innertuben går in genom väggen. Asfaltboarden är avrundad för att ge 30 mm böjradie på innertuben.

[inline:Björkhagen5_492x369.jpg]
Nej. Det är inte avbrända häxpipor. Att fixa lite längre innertub genom att skala av de oranga och svarta tubskikten med den blå avskalaren är ett hästarbete som inte kan rekommenderas.

Väggenomföringsbox

 
För att få rätt böjradie på innertuben när man går genom väggen kan man använda en väggenomföringsbox.

[inline:Slätta2.jpg]

Den oranga tuben är inte solbeständig så den behöver skyddas med t.ex. PEM-slang eller galvaniserad U-profil kabelskydd.

[inline:Slätta3.jpg]

Fibernät i media 2006-2008

Här finns länkar och i vissa fall hela texter om Säffles fibernät 2006-2008, samt även till en del annat som rör sig i bredbandsvärlden.

2006-02-15: Bredband i egna händer

Värmlands Folkblad 2006-02-15: Bredband i egna händer
Bredband åt alla! Om ingen annan tar itu med saken så får vi göra det själva, menar företrädarna för fiberprojektet i Gillberga, Kila och Långserud. Från vänster är de Jan Persson, Keeron Ögren och Magnus Elvingsson.

Själv är bäste dräng, heter det. Nu drar utvecklingsgrupperna i Gillberga, Kila och Långserud igång ett projekt som syftar till att alla i området ska kunna få tillgång till riktigt bredband, alltså bredband via fiberoptik
Att vara utan bredband kommer om några år att vara detsamma som att vara utan telefon och tv i dag, säger Keeron Ögren, Källås, Jan Persson, Älviksholm, och Magnus Elvingsson, Långserud, talesmän för fiberprojektet.
Visst. Det finns redan folk i bygden som skaffat ADSL-anslutningar, alltså bredband som går via befintligt telefonnät. Men det är dyrt och redan föråldrat, menar gruppen.
- Det kan räcka för lite privat användning med det räcker inte om man ställer moderna krav, säger Keeron Ögren.
- Kapaciteten är alldeles för dålig. Är man företagare är det mycket svårt att klara sig med ADSL och företagare vill vi ju ha i området. Dessutom finns det abonnenter i området som inte ens kan få ADSL därför att telefonlinjerna är för dåliga.
DET ENDA I DAG tänkbara alternativet är fiberkabel, anser de tre.
Längs E 18 finns kabel nedgrävd. Tanken är att ansluta en matarkabel till denna och låta den gå som en ring mellan Häljebol, Hällsbäck, Långserud och Kila. En sträcka på tio till tolv mil.
För att projektet ska bli genomförbart räknar man med att det behövs 300 - 400 hushåll som ansluter sig. Ett drygt hundratal har redan sagt att de vill vara med.
Slår man ut kostnaderna för hela nätprojektet på det tänkta antalet så skulle totalkostnaden per hushåll bli mellan 25 000 och 30 000 kronor.
- Då får man välja, förklarar Jan Persson. Antingen betalar man hela insatsen vid starten och får sedan en månadskostnad på cirka 150 - 200 kronor. Eller så går man in som delägare i ett lån och får då betala kanske 400 kronor per månad.
- MER FÅR DET INTE bli. Vi tror det går en smärtgräns där någonstans.
Tilläggas ska att den som får tillgång till fibernät kan räkna bort de fasta avgifter man i dag har för telefon och internet.
Hittills är man på planeringsstadiet. Möten ska hållas den närmaste tiden på Vildmarkens hotell, i Nysäter, Häljebol och Långserud.
- Vi måste snarast möjligt få grepp om hur många som vill vara med och var de bor, säger gruppen. Det bästa vore om vi hade allt klart så vi kan börja gräva så snart tjälen gått ur jorden.
* Vad är då de starkaste argumenten för att gå med?
- Tillgång till bredband kommer att bli allt viktigare. För företagare i området kommer det att vara helt nödvändigt, svarar gruppen.
* Men många har ju inte ens dator? Varför skulle de gå med?
- Både inom sjukvården och hemtjänsten ökar intresset för tekniken. Då kan fler vilja ansluta sig. Dessutom kommer framtaget bredband att öka värdet på fastigheterna. Det vet vi från andra håll.
* Hur bär man sig åt om man vill delta i projektet?
- Vi har ett 30-tal ambassadörer som knackar dörr i området. De kan både informera och ta emot anmälningar. Det går bra att kontakta oss också. Det är för övrigt viktigt att vi får veta vilka som inte vill vara med också. Det har betydelse för dragningen av fiberkablarna.

AV GUNVOR NYMAN

2007-01-10:Värmlandsnäs nästa för bredband

Värmlands Folkblad: Värmlandsnäs nästa för bredband

10/1/2007

Det pågår en febril aktivitet när det gäller bredbandsutbyggnaden i Säffle kommun. Nu håller byalag och utvecklingsgrupper på att bilda ekonomiska föreningar för att möjliggöra nedgrävning av fiber till varje hus.

Landsbygdsperspektivet står i fokus och landsbygden har tagit initiativet till det arbete som pågår. Det hela aktualiserades när Vattenfall skulle gräva ned en kabel på Värmlandsnäs och Säffle kommun fick en förfrågan om den ville lägga ned fiber samtidigt. Kommunen nappade och betalar för stamnätet medan de ekonomiska föreningar som nu håller på att bildas ska svara för områdesnätet som ansluter varje fastighet.
- Kommunen anser det viktigt för framtiden att folk kan fortsätta att bo på landsbygden och driva företag där. Därför är detta en viktig politisk fråga som har högsta prioritet, säger Sabine Zimmerl Berg, IT-chef i Säffle kommun. Därför vill kommunen medverka och så småningom kan de ekonomiska föreningarna betala avgiften för nätanslutningen.Men det är inte bara Värmlandsnäs som är aktuellt för denna möjlighet till bredband. Hela Säffle kommun ingår i planerna.
- Kostnaden för fibern på Värmlandsnäs uppgår till tre miljoner kronor men resten av kommunen kommer att bli billigare per meter.
I praktiken kan på sikt även de ekonomiska föreningarna bygga stamnät. Finansieringen sker via lån från dessa föreningar.
- Det som kostar är sedan den nätavgift man betalar, förutom kostnaden för internet. Men den som har Telia i dag betalar också en anslutningskostnad, säger Sabine Zimmerl Berg. Här kan man ta in radio, tv och internet genom samma förbindelse. Helst vill vi att kostnaden ska bli ett nollsummespel, eller ännu hellre billigare vilket det blir om man tar in alla tjänster via fibern.
Sabine Zimmerl Berg vill också betona att tätorten inte glömts bort i arbetet med bredband på landsbygden.

Av: BRITTA STAAKE

2007-07-10: Internets fader sätter världsrekord i bredband

http://nwt.se/mera/teknik_prylar/article21371.ece

Världens snabbaste bredband finns i Karlstad
KARLSTAD: Internets fader i Sverige gav mamma rekorduppkoppling
40 Gigabit.
Så snabb uppkoppling har ingen privatperson tidigare haft. Förrän nu.
– Vi gör det här för att visa att det kan gå hur fort som helst utan att man behöver göra om något, säger Peter Löthberg, ofta kallad internets fader i Sverige.
– Det här är antagligen världens snabbaste bredband, säger Hafsteinn Jonsson, chef för stadsnätet.

Gammal teknik används

Anledningen till projektet är att visa att fiberkabeln är framtiden. Peter Löthberg – nu verksam mest i USA men som på 80-talet var initiativtagare till SUNET och på 90-talet bidrog till skapandet av Swipnet – menar att det är gamla metoder som används i stora delar av Värmland.
– Byråkrater har inte satt sig in i framtiden, säger han. Man måste se till att tekniken alltid fungerar. Människor behöver det här för sina liv. Vi gör det här för att visa att det kan gå hur fort som helst utan att man behöver göra om något.
De flesta av dagens bredband går på koppar, vilket enligt Peter Löthberg ger en bräcklig framtid. Karlstad Stadsnät, och liknande nät, går däremot på fiber och det är för att bevisa kapaciteten i de kablarna som Löthberg nu har satt världsrekord. Bredbandsroutern i mamma Sigbritts garage har via 40 mil optisk kabel direktkontakt med Stockholm. Det är alltså ljussignaler som bär all information där emellan, vilket ger obegränsade framtidsmöjligheter.
– Någon gång måste man byta ut koppar – med sin begränsning på 24 Megabit – mot fiber, säger Peter Löthberg.

Nyttan finns

Och mannen som ofta benämns som den svenska internetteknikens fader lovar att inom några år ska han se till att uppkopplingen ökat till en hastighet av 100 Gbit. För visst finns det användningsområden menar han. Alla, oavsett var de bor, ska ha samma möjligheter.
– Folk tenderar att använda de grejer man ger dem. Man kan till exempel redigera filmer hemifrån eller sända tusentals HDTV-kanaler.
Däremot kommer kanske inte Sigbritt Löthberg att använda sonens påhitt till fullo.
– Jag har aldrig haft en dator ens och så kommer han med detta, säger hon. Man vet aldrig vad han hittar på.

AV Magnus Östlund

2007-09-01: Bredbandsentreprenören byNet vill satsa

http://nwt.se/saffle/article26116.ece

SäffleTidningen 2007-09-01: ”Vi vill bygga fiberoptik till alla hushåll i Säffle”
SÄFFLE: Bredbandsentreprenören byNet vill satsa
Det är fortfarande oklart hur bredbandsutbyggnaden i Säffle ska gå till. Bredbandsentreprenören byNet vill dra ett fibernät till alla hushåll i Säffle – både på glesbygden och i tätorten. Nätverken ska enligt företaget ägas av ekonomiska föreningar.
Bredbandsentreprenören byNet – med huvudkontor i Kungälv – satsar till skillnad mot de flesta andra aktörer på bredbandsmarknaden på den så kallade FFH-metoden. FFH är en förkortning av Fiber Från Hemmet.
– Vi är dels intresserade av att lägga fiberoptik i det band som just nu läggs ut på Värmlandsnäs men vi är också involverade i utbyggnaden av fiberoptik i Kila, Gillberga och Långserud, berättar Hasse Eriksson på byNet.

Ägs av föreningar

byNet bygger optiska fibernät i samarbete med föreningar, byalag, samfälligheter och andra organisationer som sedan svarar för driften.
– I regel bildar man ekonomiska föreningar som ansvarar för olika områden inom nätet. Föreningarna bygger och driver nätet i egen regi men samarbetar med andra föreningar när det gäller bland annat upphandling och backas upp av oss på områden som teknik och ekonomi, berättar Hasse Eriksson.
byNet förser också föreningarna med den kompetens som behövs och tar också ansvar för den specialentreprenad som systemet kräver.
Säffle kommun lägger just nu ned en 17 km lång bredbandskabel på sträckan mellan By och Ölserud. Nedläggningen sker i samband med att Vattenfall gräver ned sin nya elkabel på Värmlandsnäs.

Vill börja på Näset

Hur denna bredbandskabel senare ska anslutas är ännu inte klart. Säffle kommun har utarbetat en bredbandsstrategi som man nästa vecka avser att presentera och skicka ut på remiss. Nästa vecka hålls också ett informationsmöte på Värmlandsnäs där många näringsidkare, hushåll och föreningar är angelägna om att en anslutning till ett spridningsnät ska ske snarast möjligt.
– Intresset har varit mycket stort när jag har varit i Säffle och på olika håll presenterat vårt förslag, säger Hasse Eriksson.
byNets avsikt är att börja sin utbyggnad på just Värmlandsnäs där man nått långt i diskussionerna med bland annat LRF och byalag.

Alla hushåll i Säffle

Bredbandsutbyggnaden i Sverige har gått förhållandevis långsamt och många aktörer har koncentrerat sig på att bygga ut i de större tätorterna där volymerna är som störst. byNet satsar i stället på att utveckla kommunikationsnätet i framför allt glesbygden.
– Vår tanke är att samtliga i Säffle kommun, både i tätorten och på glesbygden, ska få fiberoptik till hemmet, säger Hasse Eriksson.

AV Claes Österman

2007-09-29:Utbyggnad av fibernät ska ge bredband till alla

http://nwt.se/saffle/article29174.ece

SäffleTidningen 2007-09-29:
Utbyggnad av fibernät ska ge bredband till alla
Den närmaste tiden kommer det att hända mycket i frågan om utbyggnad av bredband inom kommunen. Det handlar i hög grad om samarbete där kommunen är en part, men där olika föreningar under bildande kommer att ha en mycket central roll.

Det som man har som mål är utbyggnad av ett stamnät från vilket man sedan kommer att kunna ansluta områdesnät. Och nu talar man om fibernät.
– Genom ett fibernät öppnar vi för dagens och framtidens tjänster inom TV, telefoni och internet, säger kommunalrådet Daniel Bäckström.
Han understryker att tillgång till snabb datauppkoppling blir en allt viktigare faktor för utveckling av både boende och företagande.
– Vi har redan tidigare medverkat till utbyggnad av bredband, men går nu vidare med en plan för ett höghastighetsnät som ska nå alla i kommunen.

Områdesföreningar

Vid sidan av kommunens engagemang har Säffle Fibergrupp bildats. I denna ingår bland annat alla byalag och utvecklingsgrupper, LRF och Företagarna. Ordförande är Erik Strömberg.
– Det kommer att bildas ekonomiska områdesföreningar runt om i Säffle kommun, sannolikt församlingsvis. Resultatet skall bli ett höghastighetsnät byggt i egen regi, vilket kostnadsmässigt är klart fördelaktigare än andra alternativ.
Projekteringar har redan gjorts på Värmlandsnäs, i Kila, Långserud och Gillberga. Fler är att vänta. Jobbet görs i nära samarbete med Säffle kommun, dess tjänstemän och förtroendevalda.
– Utbyggnaden är tänkt att ske i nära samarbete med markägare, ortsbefolkning och lokala entreprenörer och naturligtvis också med en del ideellt arbete för att hålla kostnaderna nere.

Inte dyrare än idag

Självklart är det stora kostnader kopplade till den planerade utbyggnaden av ett fibernät.
– Men målet är att det inte skall bli dyrare för de anslutna är de avgifter som de betalar i dag för motsvarande tjänster, säger Erik Strömberg. Skillnaden är att man får tillgång till ett höghastighetsnät för såväl TV, telefoni och internet.
Fördelarna med ett fiberoptiskt nät är många. Tekniken är beprövad och kapaciteten mycket hög. Därigenom överträffas det som kan levereras i dagens telenät eller via trådlösa system.
Planerna är realistiska, säger Erik Strömberg och hänvisar till den breda uppslutning som redan har kunnat noteras runt om i kommunen.
– Vi har bestämt oss att satsa på en framtidssäker fiberteknik och vi är övertygade om att det är en förutsättning för att vara attraktiv för familjer, som vill kombinera ett jobb med Sverige eller världen som marknad – med ett liv i en attraktiv miljö. Vi ser också att allt fler företag blir beroende av en hög överföringshastighet för att kunna utveckla sin verksamhet.

Billigast i egen regi

Redan nu pågår arbetet med att dra fiber från By kyrka till Ölserud. Det sker genom samförläggning av fiber samtidigt med att Vattenfall lägger nya elkablar på Värmlandsnäs.
– Man skulle kunna tro, att detta är det optimala sättet att begränsa kostnaderna, men det har visat sig att det faktiskt blir dyrare än att göra utbyggnaden i egen regi, säger Säffle kommuns IT-chef Sabine Zimmerl-Berg. Vi ser därför de planer som håller på att tas fram och de områdesföreningar som bildas som oerhört intressanta för det fortsatta arbetet.

Bredbandsstrategi

En bredbandsstrategi kommer under hösten och vintern antas med det högt ställda målet att kommuninnevånare och företag i Säffle kommun skall ha tillgång till ett höghastighetsnät med en kapacitet av minst 100 Mb/s. Nätet ska vara ett så kallat öppet nät och tillhandahålla konkurrensutsatta bredbandstjänster. Höghastighetsnät med bredbandstjänster planeras till samtliga senast 2011.
De projekt som omfattar områdesnäten är helt fristående från Säffle kommun som organisation.
– Det framkom en önskan om ett förtydligande från Säffle kommun i bredbandsfrågan kring hur kommunen fortsatt tänkte agera i frågan och vilka insatser kommunen tänkt sig. Det har lett till ett beslut om att påskynda arbetet med en bredbandstrategi och att fokusera på landsbygden i detta skede. Säffle kommun anser att höghastighetsnät för tätorten är en lika viktig fråga, men den kräver ytterligare förarbete och ställningstagande innan den kan tillföras bredbandstrategin.
Bredbandsstrategin är just nu ute på remiss. Svaren skall vara inlämnade nu i dagarna.

AV: S-E DAHLSTRÖM

2008-01 26: Full fart på bredbandssatsning på landsbygden

http://nwt.se/dalsland/article41544.ece

NWT 2008-01 26: Full fart på bredbandssatsning på landsbygden
SÄFFLE: Höghastighetsnät till alla
100 megabit till alla. Det är målet när Säffle jobbar vidare med sin bredbandssatsning.
Nu tar ett kommunalt bolag över ansvaret för Säffle kommuns satsning på ett bredbandsprojekt.
Säffles bredbandsprojekt går ut på att bygga 33 mil fiberoptiskt nät på landsbygden. Allt till en kostnad av 31 miljoner kronor varav EU förväntas stå för hälften.
– Vi satsar på bredband i den här formen med målet 100 megabit för alla, säger kommunalrådet Daniel Bäckström, (c).
Det nya bolaget ska tillsammans med ekonomiska föreningar i bygden skapa förutsättningar för ett snabbt nät både på landsbygden och i tätorten. Samarbete med ekonomiska föreningar på landsbygden är avgörande för utbyggnaden.
– Vi har en nära samverkan med landsbygdens ideella krafter. Jag lyfter gärna fram det stora engagemang som visas runt om i kommunen, säger Daniel Bäckström.

Även i tätorten

Det finns också tankar om att pröva samma modell med en ekonomisk förening även i själva tätortens villaområden.
Förutom att lägga ner fiber på landsbygden ska också Säffle och övriga tätorter förses med ett höghastighetsnät.
– Jag är övertygad om att det här förstärker vår redan positiva utveckling för boende och näringsliv i Säffle, säger Daniel Bäckström.

AV Lena Karlsson

2008-04-08-Säffle får 15 miljoner

SäffleTidningen 2008-04-08 : Säffle får 15 miljoner till satsning på bredband

Nu har beskedet kommit. Säffle får drygt 15,8 miljoner kronor i EU-bidrag till utbyggnaden av ett stamnät. Det är ett mycket viktigt steg i Säffles bredbandssatsning.

Enbart stamnätet beräknas kosta cirka 31 miljoner kronor. Till det kommer det nät som skall byggas ut av de olika bygdeföreningar, som redan finns och som i några fall också kommer att bildas. Totalt handlar det om cirka 50 miljoner kronor.
EU-bidraget utgör hälften av kostnaden för stamnätet.
– Säffle kan snart kalla sig Värmlands snabbaste kommun, säger Erik Strömberg i SäBy, alltså Säffle Bygdefibernät, som är ”paraplyorganisationen” för de olika bygdeföreningarna.
– Detta sänder en mycket viktig signal till alla som är intresserade, men som ännu inte har bestämt sig för att ansluta sig, fortsätter Erik Strömberg.
Vårt mål är att få minst 1 500 anslutna och vi har redan nu nått upp till hälften. Det nu aktuella EU-bidraget kommer att ge oss rejäl medvind.
Kan bilda modell
Säffles projekt har uppenbarligen gjort intryck. Det är också en modell, som många tror kan bli en förebild för andra, som vill bygga ut ett höghastighetsnät.
– Det är den största nätutbyggnaden i sitt slag hittills, säger Sabine Zimmerl-Berg. Det finns ett liknande projekt i Kristinestad i Finland, men det är ett mindre när än det som planeras i Säffle.
Projektet är en landsbygdssatsning, men det kommer att ge följdeffekter som också betyder att tätortens utbyggnad kommer snabbare igång.
– Vi kommer att kunna göra anslutningar till tätorten från minst fyra olika riktningar, fortsätter Sabine Zimmerl-Berg.
Tre år totalt beräknas projektet ta i anspråk. Ett år har redan gått. Den sista mars 2010 skall allt vara klart.
Över 34 mil ska grävas
Kommunens andel i finansieringen av stamnätet är 15,5 miljoner kronor. Tre miljoner har redan investerats i den redan dragna kabeln mellan By och Ölserud. 2,5 miljoner kronor kommer att utgöras av eget arbete och resterande 10 miljoner finns det beslut om i budgeten.
Det är inget litet projekt som nu skall dras igång. Totalt räknar man med att i runda tal 34 mil fiberkabel skall grävas ner inom kommunen.
– Det i sin tur öppnar möjligheter för etableringar i grävbranschen, säger Erik Strömberg. Det kommer att behövas grävare och vi ser förstås gärna att de kan hämtas på det lokala planet.
Mycket klart redan i år
Det positiva beskedet innebär, att stamnätet nu kan börja byggas i snabb takt. Så mycket som 70-80 procent kommer att byggas redan under 2008.
– All planering har baserats på att vi skulle få ett positivt svar på vår EU-ansökan, säger Sabine Zimmerl-Berg. Det känns oerhört skönt nu när vi vet att alla förutsättningar är på plats och vi kan arbeta vidare med full kraft.

AV: S-E DAHLSTRÖM

http://nwt.se/saffle/article48958.ece

2008-04-08:EU-miljoner säkrar bredband

http://www.vf.se/Arkiv/Nyheter/Saffle/2008/April/Vecka-15/12148.aspx

Värmlands Folkblad 2008-04-08:EU-miljoner säkrar bredband på landsbygden i Säffle
De regionalfondpengar från EU som i förra veckan beviljades till projektet ”Fibernät i Säffle – ett framtidssäkert bredband” ska ge i princip hela landsbygdsdelen av Säffle kommun tillgång till bredband på 100 megabits per sekund. Totalkostnaden beräknas till 31,6 miljoner kronor, varav EU-bidraget uppgår till hälften – 15,8 miljoner.

Som VF berättade i lördags kan projektet, om det slår väl ut, få stor betydelse för landsbygden i hela Sverige genom att förbättra möjligheten till snabb datauppkoppling utanför tätorterna.
Kommunalrådet Daniel Bäckström kallar beskedet från EU:s strukturfondspartnerskap ”otroligt glädjande och mycket viktigt för Säffle”.
– Det stärker definitivt våra möjligheter att utveckla landsbygden och stärka näringslivet, säger Bäckström.
Meningen är att utbyggnaden ska komma i gång redan i nästa månad, och att 70–80 procent av nätet ska byggas färdigt under 2008.
Stamnätet ska, tillsammans med lokala nät som drivs av ekonomiska föreningar, bli 35 mil långt. Säffle kommun kallar det ”den genom tiderna största infrastruktursatsningen i Säffle”.
Planeringen har pågått sedan i fjol sommar och man har bland annat redan lagt ner kabel på Värmlandsnäs då Vattenfall ändå skulle gräva ner elkabel i området.
– All planering vi har gjort och arbetat utifrån har hela tiden varit med förbehållet att vi skulle få ett positivt svar på vår EU-ansökan. Det känns oerhört skönt nu när vi vet att alla förutsättningar är på plats och vi kan arbeta vidare med full kraft, säger kommunens it-chef Sabine Zimmerl-Berg.
Hon framhåller också att även Säffle tätort gynnas, eftersom kommunen nu kan fokusera på ytterligare satsningar på stamnät även där.
Nu ska Säffle kommun, dess bredbandsbolag SäKom AB och de lokala ekonomiska föreningarna, samordna sina resurser och starta arbetet med projektering av fibernätet och upphandling av gräventreprenörer, material och så vidare.

Av SVEN L-O JOHANSSON

2008-06-27: Bredband med grund i gräsrötterna

http://www.vf.se/Arkiv/Nyheter/Saffle/2008/Juni/Vecka-26/Bredband-med-gr...

Värmlands Folkblad 2008-06-27: Bredband med grund i gräsrötterna

Nu är det igång, projektet som ska ge blixtsnabb bredbandsfiber ut till i princip varje skogskoja i Säffle kommun.
Infrastrukturministern Åsa Torstensson är imponerad:
– Det här är bra för Kila, bra för Säffle och oerhört viktigt för Sverige!

Det centerpartistiska statsrådet var hedersgäst på von Echstedtska gården där den symboliska första fibern svetsades ihop på torsdagskvällen. Ett 100-tal bybor, representanter från grannkommunerna, riksdags- och kommunpolitiker och flera eldsjälar fanns också på plats.
Det hela handlar ju om ett projekt där initiativet kommit från gräsrötterna själva, allra först från trakterna kring Långserud och Gillberga, men som sedan spridit sig till hela kommunen.
Men det är inte bara det som gör satsningen unik:
• Inga kommersiella aktörer deltar – bakom ligger Säffle kommun och tio lokala ekonomiska föreningar, samt ekonomiskt stöd från EU:s strukturfond. Totalt dryga 50 miljoner kronor satsas.
• Grävandet inleds ute på landsbygden, vilket innebär att byarna får höghastighetsanslutning tidigare än Säffle tätort.
– Det vi får i och med detta är framtidssäkert bredband. Både ADSL och de trådlösa varianterna har haft klara brister, men med fiberkabel är det bara tekniken i båda ändarna som sätter gränserna. Vi snackar 100 megabit i sekunden, förklarar kommunens projektledare Sabine Zimmerl Berg.
I Säffle kommun finns 2 500 hushåll på landsbygden, och målet som satts upp är att 1 500 ska anknyta sig till fibernätet. Det tror dock Erik Strömberg, ordförande i paraplyföreningen Säfflebygdens Fibernät, är lågt räknat:
– Våra undersökningar visar att mellan 70 och 100 procent av hushållen vill vara med. Och det är inte alls så att det är de äldre som tvekar. Alla inser nyttan av det här – använder man inte Internet så ger det ju billigare och bättre telefoni och teve. Dessutom höjs värdet på fastigheten.
Kommunalrådet Daniel Bäckström (c) gick runt och strålade ikapp med kvällssolen i de historiska miljöerna på von Echstedtska. Han är övertygad om att satsningen kan ge enorma pluseffekter för kommunen:
– Det här kommer att få familjer att stanna, nya att flytta in och många företag att lockas hit. Vi har redan sett flera företagsidéer utifrån de nya förutsättningarna, och jag ser det här som en hörnsten i en ny blomstringstid för Säffle.
Realistiskt?
Tja, några invändningar hördes i alla fall inte från infrastrukturministern, som tvärtom slösade rejält på berömmet:
– Alla inblandade har gjort ett fantastiskt jobb, och det har dessutom stort riksintresse. Jag är övertygad om att många kommuner som går i liknande tankar kommer att höra sig för hur ni lyckats. Nyckeln tror jag är demokrati aspekten – att initiativet kommer ifrån rötterna och att man på så vis skapar en solidaritetskänsla. Det värmer mig i hjärtat, menade Åsa Torstensson.

Av KENT SJÖGREN

2008-06-27: Nu startar byggandet av fibernät i Säffle

http://nwt.se/saffle/article57438.ece

NWT 2008-06-27: Nu startar byggandet av fibernät i Säffle
SÄFFLE: Infrastrukturminister Åsa Torstensson invigde byggstarten
Nu börjar fibernätet byggas i Säffle kommun. Infrastrukturminister Åsa Torstensson var i torsdags på von Echstedtska gården och invigde byggstarten.

Representanter från riksdagen, samarbetspartner, landsbygdsbor och många andra intresserade kom till von Echstedtska gården i torsdags för att inviga byggstarten av fibernätet. De ska nu tillsammans bygga ett framtidssäkert bredbandsnät, som även kan leverera tjänster inom TV och telefoni.
Bygget börjar längst ut på landsbygden för att sedan dra sig in mot tätorten. Sammanlagt handlar det om ett nät på ungefär 50 mil. Först ut är södra Värmlandsnäs, Södra Ny, Kila och Långserud. Efter ett och ett halvt år beräknas det vara klart på hela landsbygden och i höst kommer det att undersökas om det även finns intresse bland villaområden och fastighetsbolag i Säffle tätort.

Viktigt för Sverige

Vid torsdagens invigning höll kommunalrådet Daniel Bäckström tal.
– Vi har ett och ett halvt års intensivt arbete framför oss. De som är snabbast kommer att kunna se Kalle Anka via fibernätet vid jul, sa han.
Innan infrastrukturminister Åsa Torstensson svetsade ihop de första delarna av fibernätet berättade hon om vikten av projektet.
– Med den här strategin har ni på ett väldigt modigt sätt vänt på perspektivet och bygger från början från landsbygdens perspektiv. Det är viktigt för Kila, det är viktigt för Säffle och det är oerhört viktigt för Sverige att ni gör det här, sa hon i sitt tal.

Svetsade fiberkabel

Sedan var det dags för Åsa Torstensson, att svetsa i hop de första delarna av fibernätet, och besökarna var glada och applåderade stort, men det visade sig, att man både i Kila och Gillberga hade tjuvstartat arbetet lite smått.
– Vi har tjuvbörjat med att gräva ner två kilometer kabel och även tagit flera vägövergångar. Allt till en kostnad av två smörgåstårtor, sa Kjell Carlsson i Kilas ekonomiska förening i sitt invigningstal.
Irene Ekberg, Margareta Bäckström och Gudrun Svensson tänker alla ansluta sig till fibernätet.
– Jag tyckte, att det var en bra idé, även om jag inte har användning av 100 megabit, säger Margareta Bäckström från Långserud.
Gudrun Svensson från norra Värmlandsnäs håller med.
– Att inte göra det är att stanna kvar, säger hon.

Satsar stort

Ungdomarna Peter Johansson från Kila och Daniel Rosander från Gillberga använder Internet dagligen.
– Det är kanon att det blir någonting. Jag har bara mobilt bredband, nu för vi har inte tillgång till adsl. Det funkar okej, men det vore skönt med ett stabilt bredband, säger Daniel Rosander.
I höstas togs ett politiskt ställningstagande i Säffle kommun. Det innebär, att alla kommuninvånare och företag i Säffle kommun senast år 2011 ska ha mjölighet att ansluta sig till ett höghastighetsnät med en kapacitet på minst 100 megabit per sekund.
– Säffle kommun får genom projektet en ny blomstringstid. Det attraherar folk att stanna kvar och gör även att folk vill komma till bygden. Det är en anledning till varför vi satsar i det här, säger Daniel Bäckström.

Eget initiativ

Det är landsbygdsborna själva, som har tagit initiativet till projektet. De olika områdena har gått ihop och bildat ekonomiska föreningar. Tillsammans har de bildat SäffleBygdens Fibernät, som tar hand om föreningarnas gemensamma frågor. Säffle kommun lägger 15,8 miljoner kronor i projektet ”Fibernät i Säffle – ett framtidssäkert Bredband”. EU bidrar också med 15,8 miljoner kronor. Resterande cirka 20 miljoner kronor finansieras med privata insatser.
Förutom den ekonomiska insatsen, ska de som ska ansluta sig bidra med arbetskraft. De räknar med att alla lägger mellan tre och fem dagsverken. Hur mycket det kan röra sig om ekonomiskt för ett enskilt hushåll är svårt att veta innan det är klart hur många som ansluter sig.
– Det finns ett tak på 200 kronor i månaden på avbetalning i 20 år, men det kan krypa ner en bit under det. Ju fler som ansluter sig ju billigare blir det, säger Erik Strömberg, ordförande i SäffleBygdens Fibernät.
Det finns 2 500 hushåll på landsbygden och målet är att 1 500 ansluter sig.

Utbildning i fiber

Det finns ont om kompetens när de gäller att bygga fibernät. Därför ska kommunen i samarbete med byNet, som är systemleverantör, ordna en utbildning.
– Vi plockar in ett antal människor med hjälp av arbetsförmedlingen och erbjuder dem utbildning om de tar praktik hos oss. Sedan vet vi, att det finns en arbetsmarknad för dem när de är klara här, säger Sabine Zimmerl-Berg, projektansvarig för Säffle Kommunikation AB.

AV: NATHALIE NORDHSTRÖM

2009-12-07-Insändare ST

Insändare till Säffle Tidningen:

Klarläggande om fibernätet
Att TV-tjänsterna ännu inte kommit igång till de uppkopplade abonnenterna i säfflenätet är naturligtvis tråkigt. Det bolag som skulle leverera tjänsterna tar inte emot några nya kunder och detta drabbar bland annat oss. Skulden för att det blivit så ligger dock inte i Säffle. Ansvaret för att tjänsteleverantörer kommer in i nätet ligger helt och hållet på vår kommunikationsoperatör (KO) Telia och det är de som nu måste lösa problemet. Vi utgår ifrån att en så stor och stark aktör klarar detta.

När det gäller möjligheter för Telia att i egenskap av KO även leverera tjänster så har det ända från det vi gjorde upphandlingen varit fullständigt tydligt att man inte ska kunna sitta på båda stolar. De tio föreningarna har via paraplyorganisationen SäffleBygdens fibernät har varit eniga om detta med kommunens bolag Säkom. I Säffle (liksom de flesta andra stadsnät) eftersträvas öppenhet och konkurrens och det får då inte råda någon tvekan om att en KO inte ska kunna favorisera sina egna tjänster. Vi tror också att detta synsätt är en förutsättning för att få in fler tjänster framöver. För om en KO har egna tjänster, hur starkt är då intresset för att få in fler konkurrenter till sig själv?

Fiberprojektet är stort. Från augusti 2008 till försommaren 2010 kommer vi gräva 860 km nät och ansluta 2 200 fastigheter. Detta är ett mycket högt tempo. Det har varit hundratals frivilliga och motsvarande dussintals heltidsjobb i ett projekt som för alla inblandade varit något mer eller mindre helt nytt. Något färdigt facit har inte funnits och vi har lärt oss massor efter vägen.
För många av oss som fortfarande inte har fart i fibern så kan tålamodet tryta, men då måste vi se det vi gjort i ett större perspektiv. Säffle kommer ha den snabbaste digitala landsbygden i Värmland och vi kommer vara bland de bästa i hela landet. Vi går nu från hopplösa telefonmodem, hackande trådlösa bredband eller tröga ADSL-anslutningar till 100 Mbit/s. Vi uppfyller regeringens långsiktiga bredbandsvision redan nu och när vi om 5-10 år behöver 10 gånger så hög kapacitet, så klarar nätet det också.
Så det kommer vara värt att vänta på.

Styrelsen för SäffleBygdens fibernät

Fibernät i media 2009-2010

Här finns länkar och i vissa fall hela texter om Säffles fibernät 2006-2008, samt även till en del annat som rör sig i bredbandsvärlden.

2009-01-12: Fibernät på näset

SäffleTidningen 2009-01-12: Snart finns det fibernät på näset

På Södra Näset är utbyggnaden av fibernätet på god väg. Nu är tolv av nitton mil grävda och i mars beräknas de första kunderna kunna koppla upp sig på internet genom fibernätet.
Tolv mil är grävda och nu återstår sju mils grävande innan fibernätet nått fram till alla på Södra Näset som valt att ansluta sig.
– Vi är gott på vägen. Vädret är inte med oss just nu, det har frusit så nu står det stilla ett tag, säger Mats Olsson, vice ordförande i den ekonomiska föreningen för fibernät på Södra Näset.
450 anslutna hushåll
I mars kommer de första kunna koppla upp sig på fibernätet och Mats Olsson hoppas att fibernätet ska vara utgrävt till alla hushåll under försommaren. Sammanlagt är det 450 hushåll som ska ansluta sig.
– Det är god anslutning. När vi räknade postlådor var det ungefär 450 stycken, säger Mats Olsson.
Ideellt arbete
De som ska ansluta sig till fibernätet får betala en insatskostnad på 15 900 kronor. Den får de välja att betala på en gång eller att dela upp på en 20-års period.
– Med dagens ränta blir det ungefär 115 kronor i månaden, säger Mats Olsson.
Han säger också att kostnaden kan komma att bli lägre.
– Vi har hållit nere grävkostnaden så det kan bli mindre. Det bygger på ideell verksamhet och att alla gör det de ska så att vi får så låga kostnader som möjligt, säger Mats Olsson.

Av: Nathalie Nordhström

http://nwt.se/saffle/article451009.ece

2009-05-19: Avtal om bredband

SäffleTidningen 2009-05-19: Avtal om bredband

Säffle är första landsbygdskommunen i regionen som får ett öppet bredband med hög kapacitet och brett utbud av tjänster. Det genom utbyggnaden av ett fibernät.
Under fredagen tecknade Säffle också ett avtal med Telia om bredbandtjänster. 1 000 hushåll på landsbygden får tillgång till nätet i slutet av sommaren.
Bredbandsprojektet i Säffle är det mest omfattande i landet när det gäller bredband på landsbygden. 2 500 hushåll ska få tillgång till fibernätet när det är utbyggt.

2009-08-20: Bredbands-öppethus i Säffle

SäffleTidningen 2009-08-20: Många fick svar på "bredbands-öppet hus"

Bredbandsutbyggnaden i Säffle står minst sagt i startgroparna. I måndags fick intresserade säfflebor veta att projektet är redo att sättas i gång direkt - om viljan finns hos säffleborna.

Alla ska ha möjlighet att ansluta sig, och i mars 2010 ska fibernätet vara klart. SäKom fick svara på många frågor, när det arrangerades öppet hus i Medborgarhuset i måndags. Bland annat fick de som kom veta, att satsningen är redo att sättas igång direkt - om till exempel grannar går ihop tillsammans och visar att viljan finns.
Det som lockade många intresserade till Medborgarhusets dansrotunda på måndagseftermiddagen, var de flera tjänsteleverantörer av bredband, telefoni och digital-TV, som fanns på plats för att ge svar öga mot öga.
– När vi stänger här i kväll åker vi vidare ut till bygden, berättade Sabine Zimmerl-Berg i gluggen mellan diskussioner med intresserade säfflebor. Alla tjänsteleverantörer som är på plats idag följer med för att möta dem som ansluts först.
Sund konkurrens
Flera leverantörer av bredbands- och telefonitjänster fanns på plats i Medis i måndags, men endast ett företag som kan erbjuda digital-TV hade skickat material till Säffle.
– TV-utbudet är oerhört invecklat, sa Sabine Zimmerl-Berg. Men man ska veta att det här bara är starten, fler kommer att erbjuda sitt utbud för säfflekunderna. Vi hoppas på en sund konkurrens i nätet.
Sabine och många andra utställare fick frågor från allmänheten på plats. Men det var inte bara säfflebor som passade på att höra sig för om utbyggnadsplanerna.
– Det har varit en blandad publik så här långt. Både SÄBO:s lägenhetsboende och en och annan utifrån har ställt frågor.
Bland annat frågades det om ifall det finns möjligheter för boende i Segmon att ansluta sig till Säffles framtida fibernät, och svaret blev då att ta kontakt med ansvariga i Grums kommun, för att se om de kan göra någonting liknande för Grums kommuns innevånare.
Finnas en frihet
Ett bildspel med information rullade under måndagens öppet hus. Bland annat fick åskådarna veta att bredbandsutbyggnaden är hela kommunens angelägenhet, och att det kommer att finnas en frihet för de anslutna att byta tjänsteleverantör. Den stora satsningen ska också komma att innebära sänkta kostnader på bredband, telefoni och digital-TV samt ge värdehöjning på fastigheter.

Av: Solveig Voyce

http://nwt.se/saffle/article571141.ece

2009-09-17: Nu är fibernätet igång!

SäffleTidningen 2009-09-17: Nu är fibernätet igång på Näset

Förra fredagen blev större delen av Värmlandsnäs anslutna till fibernätet. Nu står Kila och Långserud på tur.

Arbetet med grävning och fiberinstallation har pågått under en längre tid på olika håll ute på landsbygden. Nu är de första kunderna uppkopplade mot internet via fibernätet. Det var närmare 500 hushåll och företag på Värmlandsnäs som blev anslutna förra veckan när det var premiär. Då var det bara att starta upp och sedan gå in och välja tjänsteleverantör för att slutligen kunna börja surfa på internet.
– Klockan 10.50 i fredags gick förbindelsen upp i Averstad på Värmlandsnäs, säger Sabine Zimmerl-Berg, IT-chef på Säffle kommun.
Anslutna till nätet
För de allra flesta fungerade det att komma ut direkt, men på vissa håll kan det ha uppstått lite problem.
– Det är viktigt att adressen stämmer när man beställer tjänsteleverantör, annars kanske man inte kommer ut på nätet, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Det är Säffle Kommunikation AB som äger nätet tillsammans med fiberföreningarna. Telia fungerar som en kommunikationsoperatör och där under finns olika tjänsteleverantörer som kunden själv kan välja. Tills man har valt en tjänsteleverantör är det Säffle Kommunikation AB som ansvarar för den tekniska biten.
– Det är mycket frågor kring hur man gör för att ansluta. Det kan vara adresser som inte stämmer, någon inställning som är fel eller att det är fel med kablarna. Det gäller att komma igång på rätt sätt, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Stort intresse
Värmlandsnäs var det första området som blev anslutet till fibernätet. I slutet av september eller början av oktober kommer de som valt att ansluta sig i Kila och Långserud också att få tillgång till nätet.
Intresset för fibernätet har varit stort på landsbygden. Det finns ungefär 2 500 hushåll på Säffles landsbygd om man inte räknar med sommarstugor. 2 100 stycken har sagt att de vill ansluta sig, fast då är både företag och sommarstugor inräknade.
– Grävningen har gått väldigt bra. Vi var tvungna att sätta fart för EU-projektet går ut i mars 2010, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Tätorten nästa
Priset för att få in fibernätet i huset har varierat mellan 15 000 och 20 000 kronor beroende på hur långt kablarna har dragits och hur tätt husen ligger. När landsbygden har fått sitt fibernät är det tätortens tur.
– Vi ska börja med tätorten i höst. Bland annat ska alla Säfflebostäders fastigheter anslutas. Jag tror att det är många i stan som vill ansluta sig. Det har varit ett stort intresse, säger Sabine Zimmerl-Berg.

Av: Nathalie Nordhström
http://nwt.se/saffle/article585060.ece

2009-12-07: Insändare i ST

Insändare till Säffle Tidningen:

Klarläggande om fibernätet
Att TV-tjänsterna ännu inte kommit igång till de uppkopplade abonnenterna i säfflenätet är naturligtvis tråkigt. Det bolag som skulle leverera tjänsterna tar inte emot några nya kunder och detta drabbar bland annat oss. Skulden för att det blivit så ligger dock inte i Säffle. Ansvaret för att tjänsteleverantörer kommer in i nätet ligger helt och hållet på vår kommunikationsoperatör (KO) Telia och det är de som nu måste lösa problemet. Vi utgår ifrån att en så stor och stark aktör klarar detta.

När det gäller möjligheter för Telia att i egenskap av KO även leverera tjänster så har det ända från det vi gjorde upphandlingen varit fullständigt tydligt att man inte ska kunna sitta på båda stolar. De tio föreningarna har via paraplyorganisationen SäffleBygdens fibernät har varit eniga om detta med kommunens bolag Säkom. I Säffle (liksom de flesta andra stadsnät) eftersträvas öppenhet och konkurrens och det får då inte råda någon tvekan om att en KO inte ska kunna favorisera sina egna tjänster. Vi tror också att detta synsätt är en förutsättning för att få in fler tjänster framöver. För om en KO har egna tjänster, hur starkt är då intresset för att få in fler konkurrenter till sig själv?

Fiberprojektet är stort. Från augusti 2008 till försommaren 2010 kommer vi gräva 860 km nät och ansluta 2 200 fastigheter. Detta är ett mycket högt tempo. Det har varit hundratals frivilliga och motsvarande dussintals heltidsjobb i ett projekt som för alla inblandade varit något mer eller mindre helt nytt. Något färdigt facit har inte funnits och vi har lärt oss massor efter vägen.
För många av oss som fortfarande inte har fart i fibern så kan tålamodet tryta, men då måste vi se det vi gjort i ett större perspektiv. Säffle kommer ha den snabbaste digitala landsbygden i Värmland och vi kommer vara bland de bästa i hela landet. Vi går nu från hopplösa telefonmodem, hackande trådlösa bredband eller tröga ADSL-anslutningar till 100 Mbit/s. Vi uppfyller regeringens långsiktiga bredbandsvision redan nu och när vi om 5-10 år behöver 10 gånger så hög kapacitet, så klarar nätet det också.
Så det kommer vara värt att vänta på.

Styrelsen för SäffleBygdens fibernät

2010-01-26-Insändarsvar i ST

Insändare i SäffleTidningen 20100126

Telia och fibernätet
Hade Telia varit en så stark och pålitlig aktör som två insändarskribenter nyligen påstått så hade det varit full fart och ett komplett tjänsteutbud redan i somras.
Men nu sitter ungefär 1 000 abonnenter och väntar på TV-program i nätet – många av dem har väntat i fem månader. Samtidigt drabbas medlemmar framförallt på framförallt Värmlandsnäs av onödigt stora störningar när elsystemet flimrar. Ännu har nämligen inte avtalad back-up installerats.

Åtrerigen: Rollen som kommunikationsoperatör har upphandlats och vann gjorde Telia. Det har hela tiden varit klart att KO inte ska agera tjänsteleverantör. Detta för att ha ett öppet nät där samma villkor råder mellan leverantörerna och ingen kan misstänka att en KO gynnar sina egna tjänster framför de andra.
KO har ansvar för att det finns tjänster i nätet och att tekniken fungerar fullt ut.
Dessa punkter har inte uppfyllts, trots att det är ”starka” Telia som fått uppdraget.
Att ändra ståndpunkt och släppa in Telias tjänster innebär att de belönas för att de inte gjort det de ska. Är det rätt?
Hade någon annan än Telia vunnit upphandlingen hade deras tjänster inte heller då varit tillgängliga eftersom de – åtminstone tidigare – valt att inte gå in där andra är KO.

Men är det företagets namn som är det viktigaste? Är inte pris och utbud viktigare? Vi har ju vid det här laget vant oss vid att många leverantörer kan ge oss bredband, TV och telefoni och tack vare detta har vi kunnat byta om vi ser någon annan som är bättre. Att nya kommit in och tagit marknadsandelar innebär ju att konkurrensen behövdes.
Telenätet byggdes av staten och ägs idag av Telias nätbolag Skanova. De närmaste åren kommer 50 000 kunder kopplas bort från detta eftersom landsbygdskunder anses allt mer olönsamma. Ytterligare tusentals kunder kommer upptäcka att deras bredband inte längre orkar hänga med när tjänsterna blir tyngre och användarna fler. Detta föder akuta behov av fiber.
I Säffle bygger vi nu bort dessa problem, redan innan det är för sent. Det är vårat eget nät som vi byggt med hjälp av tusentals ideella arbetstimmar och det är något att vara stolt över. Nu ska vi förvalta det efter bästa förmåga och jag är övertygad om att även Telia kommer lösa de problem man haft hittills - även om det tagit för lång tid.

Erik Evestam

2010-01-30- Avtal klart för TV-tjänster

SäffleTidningen 2010-01-30:
Nu finns avtal klara för TV via Säffles fibernät

Nu skall snart en lång väntan vara över för alla som räknat med att få TV via det nya fibernätet. Telia som är nätets kommunikationsoperatör har tecknat avtal med IPTV-leverantörer. Om några veckor skall dessa kunna erbjuda sina tjänster i Säffle.

Med IPTV avses bredbands-TV och de nya avtalen avser Säffle stadsnät. För att undvika missförstånd skall sägas, att begreppet stadsnät är identiskt med det som också brukar omtalas som fibernätet.
– Avtalet gäller hela nätet, alltså inom hela kommunen, säger Sabine Zimmerl-Berg, som är VD för Säffle Kommunikation AB, SäKom.
Många har klagat
Det har förekommit många klagomål med anledning av att TV via fibernätet inte har kunnat erbjudas, bland annat i insändare. Just möjligheten att få bredbands-TV var för många ett starkt skäl till att ansluta sig.
Sabine Zimmerl-Berg har förståelse för besvikelsen.
– Det blev mycket olyckligt eftersom vi hade klart med leverantör redan från starten i september. Sedan kom ett ägarskifte där, som helt ändrade förutsättningarna, och det har tagit längre tid än väntat för kommunikationsoperatören att hitta en ny lösning. Det känns bra att veta att det nu finns avtal klara.
Boxer en part
De avtal som tecknats innebär att det garanteras öppenhet och valfrihet även när det gäller TV. En part är Boxer, som är en välkänd TV-leverantör på marksända nätet.
– I Säffle kommer Boxer att agera som IPTV-leverantör, vilket är mycket positivt, anser Sabine Zimmerl-Berg. Boxer har också på ADSL en tjänst som heter Boxer Trippel, som är ett paket för såväl Internet som telefoni och TV och vi hoppas att Boxer kan tänka sig att öppna upp för det även i fibernät som Säffle stadsnät.
Flera alternativ
Ett annat alternativ med öppen bredbands-TV skaps genom att man också har tecknat avtal med Serverado.
– Öppen bredbands-TV från Serverado innebär, att digitalboxen och grundabonnemanget inte är låst till en viss TV-leverantör, säger Thomas Holmström, som är VD för Serverado. Man kan blanda och byta mellan olika leverantörer i samma box.
I dag finns TV-kanaler och paket från Viasat, IP Sweden, Kramnet och Disatra och dessutom kan man hyra film direkt i digitalboxen liksom andra interaktiva tjänster.
Öppet nät
Sabine Zimmerl-Berg understryker att man från SäKoms sida har varit noga med att ha ett ”öppet nät” med olika leverantörer och därmed också konkurrens. Redan vid valet av kommunikationsoperatör betonades vikten av att Säffle stadsnät skall drivas som en öppen affärsmodell.
– Om detta har vi varit helt överens med såväl SäBo som med de olika föreningar som också jobbar med fibernätet i Säffle.
Det har funnits starka önskemål om att få in Telia inte bara som kommunikationsoperatör utan även som tjänsteleverantör.
– Men Telias uppgift är att som operatör ansluta tjänsteleverantörer till nätet. Om Telia också skulle vara tjänsteleverantör hade det i praktiken inneburit att valfriheten och konkurrensen begränsats. Det hade varit negativt som vi ser det.
Snö och kyla hindrar
Telia har redan tidigare anslutit en rad tjänsteleverantörer för Internet och IP-telefoni. Nu kommer som sagt även flera leverantörer av bredbands-TV, IPTV.
Säffle stadsnät har i dag 2 223 abonnenter anslutna med avtal. Av dessa är 1 200 inne i nätet och kan köpa tjänster redan nu. Exakt när alla kommer att vara inne i nätet vet man inte i dag.
– Vintern har lagt hinder i vägen eftersom arbetet i praktiken måste stoppas när temperaturen underskrider fem minusgrader. Väldigt mycket är klart, men det är vissa installationer som måste göras innan hela nätet är komplett.
Inom SäKom räknar man med att allt skall vara igång i maj eller senast i juni.
Det finns också en plan för hur utbyggnaden skall fortsätta inne i tätorten. Bland annat skall Säfflebostäders fastigheter anslutas.
Bredbandsmässa
Mer information om fibernätet och dess möjligheter kan man få när det den 4 februari arrangeras en bredbandsmässa i Medborgarhuset. Då kommer de nya TV-leverantörerna att vara på plats och även övriga tjänsteleverantörer. Man kommer också att möta flera lokala aktörer.
– På bredbandsmässan kommer man att kunna få svar på de frågor som finns och mässan kommer att vara öppen för alla som är intresserade, säger Sabine Zimmerl-Berg.

Av: Sven-Erik Dahlström
http://www.nwt.se/saffle/article650760.ece

2010-02-06-Bredbandsmässa lockade många

http://nwt.se/saffle/article571141.ece

SäffleTidningen 2010-02-06
Bredbandsmässa lockade många

Arbetet med fibernätet fortsätter. I torsdags anordnades en bredbandsmässa för att ge Säffleborna mer information om fibernätet.

Områdena Värmlandsnäs, Långserud och Kila är redan anslutna till fibernätet och det också på gång i Gillberga, Värmlandsnäs, Huggenäs, Svanskog och By. Nu har arbetet även startat i tätorten så att villor och lägenheter också kan få möjlighet att ansluta sig.
– Tanken är att få igång föreningar även i villaområdena, säger Sabine Zimmerl-Berg, vd för Säffle Kommunikation AB.
Många passade på att komma till Medborgarhuset i torsdags för att få svar på sina frågor om fibernätet.
– Vi erbjuder heltäckande information om allt som rör fibernätet, det kan gälla allt från hemmanätverk till hemsidor. Många har frågor kring vad man kan ta till sig i villaområden. De har också frågor om tjänsteleverantörer, tjänster och om utbyggnadsplanerna, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Seminarier
På plats fanns representanter från olika företag som har med fibernätet att göra. De kunde svara på allt från hur anslutningen fungerar till vilka tv-kanaler det går att titta på via fibernätet. Varje timme hölls det också seminarier på olika teman.
Runa och Karl Persson var några av dem som hittade dit.
– Vi är på väg att få det inkopplat och behöver veta mer innan vi kan bestämma vad vi vill ha, säger Runa Persson.
Sabine Zimmerl-Berg var mycket nöjd över mässan.
– Det gick över förväntan, det har varit mycket folk, säger hon.

Av: Nathalie Nordhström

2010-02-11: Debatt - bredband i Värmland

Uppgradera bredbandet i Värmland
Nyligen genomförde Region Värmland en heldagskonferens som hade det ambitiösa målet att plocka fram konkreta idéer för hur Värmland ska bli ett kreativt och växande län.
En fråga som behöver lyftas kraftfullare på denna framtidsagenda är fortsatt bredbandsutbyggnad.
För att nå ett snabbt resultat till så många som möjligt har regionen tidigare satsat på gemensamma upphandlingar för att ge värmlänningarna bredband via telenätet och via trådlösa system. Alltför många verkar nu leva i tron att bredbandsfrågan därmed är löst.
Det är dessvärre fel.
Den statliga bredbandsutredningen som presenterades våren 2008 konstaterade att det 2013 kommer behövas fem gånger så hög bredbandskapacitet för att klara dagliga göromål. 10 mbit/s anses då vara ett acceptabelt minimum och hur många värmlänningar kommer kunna få det via den infrastruktur vi har idag?
I höstas presenterades regeringens bredbandsstrategi och den pekar på samma sak som utredningen: Att växande tjänsteutbud och ett ökat antal användare kommer driva upp behovet av bättre kapacitet. Regeringens mål är att 90% av befolkningen och företagen ska ha 100 mbit/s senast 2020.
Även om man inte skriver det tydligt så är det fiberoptiken som måste vara basen om detta mål ska nås. Framförallt för landsbygden.
På några ställen har arbetet redan börjat. Runt om i landet tar enskilda byar saken i egna händer och bygger egna fibernät för att inte hamna hopplöst efter.
I Värmland håller Säffle på att färdigställa ett fibernät som i första steget kommer vara nästan 900 km långt med 2 200 anslutna. Det blir ett av landets största fibernät på landsbygden.
Karlstad stadsnät har sedan flera år jobbat med fiberutbyggnad till centralortens hushåll och företag och har nu börjat planera för en utbyggnad på landsbygden – allt i syfte att öka attraktiviteten för hela kommunen.
LRF driver projektet Fiber till byn som kopplar samman eldsjälarna på landsbygden med stadsnätens kompetens och tjänsteutbud. Anledningen är att behovet av bredband med hög kapacitet blir allt större för LRF:s medlemmar när teleledningarna inte orkar längre eller när de helt enkelt monteras ner på grund av att underhållet kostar för mycket.
Vi ser att den här frågan är oerhört viktig för att vara ett attraktivt län för entreprenörskap och boende. Ett bredband som klarar att hänga med i utvecklingen är en förutsättning för jobb, studier, företagande och all den offentliga och privata service som nu allt mer slussas över till internet.
Den digitala infrastrukturen måste därför få en högre status i de regionala och kommunala planerna. Att leva i tron att problemen inte finns – eller att de löser sig av sig självt kommer innebära ett plågsamt uppvaknande den dag vi inser att vi hamnat på efterkälken.

ERIK EVESTAM, FÖRETAGSUTVECKLARE, LRF VÄSTRA SVERIGE, HAFSTEINN JONSSON STADSNÄTSCHEF, KARLSTAD STADSNÄT

http://www.vf.se/node/58525

2010-02-24 Säbos lägenheter får bredband

http://nwt.se/saffle/article665132.ece

NWT 2010-02-24: Säbos lägenheter får bredband

Säbos lägenheter ska utrustas med bredband. Säffle kommunikation AB, Säkom, beviljas av kommunfullmäktige ett lån på 10,5 miljoner kronor, för installation av ett fibernät.
Överenskommelsen innebär en kostnad på 100 kronor i månaden per lägenhet i 15 år. Säbo ska dessutom betala en engångsavgift på två miljoner kronor.

Sjukvårdspartiet anser att hushållen själva måste få avgöra om man ska ansluta sig till fibernätet. Partiet vill att alla fastighetsägare ska behandlas enligt samma principer. Men fick inget gehör i fullmäktige.

Säkom ville också få ett tillskott från kommunen på ytterligare 1,4 miljoner kronor år 2012. Förslaget avslogs tills vidare i Säffle kommunfullmäktige på förslag av kommunalrådet Daniel Bäckström (C). Ett eventuellt tillskott från aktieägarna kommer att analyseras ytterligare.

Säffle kommunikation AB, Säkom, har som mål att 5 000 hushåll i tätorten ska 2012 vara anslutna till ett stadsnät av fiberkabel för bredband. Ett led i detta är att ansluta Säbos, Säffles kommunala bostadsbolags, 1 235 lägenheter som då ska få en kapacitet på upp till 100 Mb per sekund. Säbos anslutning till fibernätet är enligt Säkom avgörande för att få ekonomisk bärighet av företaget.

Av: Elisabeth Enger

2010-04-22: Fibernätsförening blir årets Leader

SäffleTidningen: Fibernätsförening blir årets Leader

Den ekonomiska föreningen Säfflebygdens fibernät har utsetts till 2010 års Årets Leader. Det är den ideella föreningen Leader Växtlust Värmland med säte i Sunne, som utser pristagaren.
I motiveringen till priset står det bland annat, att samordning av internetanslutning har gett Säffles landsbygdsföretag en enorm förbättring av servicetillgång och kontaktmöjligheter. Företagen har avlastats mycket merarbete och krångel under förverkligandet.

Föreningen har sett till att landsbygden i Säffle kommun fått tillgång till och driver fibernät, under projektnamnet Värmlands snabbaste landsbygd.

Leader Växtlust Värmland är en förening som via ett avtal med länsstyrelsen fördelar Leadermedel, bidrag från kommuner, stat och EU till landsbygdsprojekt på värmländska landsbygden i Arvika, Eda, Hagfors, Sunne, Säffle och Torsby.

http://nwt.se/saffle/article695250.ece

2010-05-28-Fibernät kräver engagemang och tid

Värmlands Folkblad 2010-05-28

Medan Telia är på väg att sluta underhålla de gamla telefonledningarna på landsbygden ökar intresset för fiberkabel.
Runt om i Värmland startas ekonomiska föreningar med målet att kunna dra in fiber i hushållet.
– Det krävs engagemang. Och tid, säger Anette Åhlén från Frykerud.

Fiberkabel på landsbygden – en omöjlighet?
Inte alls.
I Säffle kommun har det dragits 90 mil fiberkabel. Hittills.
– De första hushållen kopplade vi in i augusti förra året. Nu har 1 700 på landsbygden fått fiber. Ytterligare 600 hushåll på landsbygden ska kopplas in innan tätorten kopplas på, säger Jenny Karlsson på Säkom, det kommunala bolaget som äger fibernätet i kommunen.
Säffles starka fiberutbyggnad i landsbygden har väckt intresse i många andra värmländska kommuner.
Även om Värmlands övriga kommuner inte har hunnit lika långt som Säffle börjar det hända saker.
”Fiber till byn” heter ett pågående projekt vars syfte är att just fixa fiber till byn.
– Bredbandsmålet är att 90 procent av svenskarna ska ha tillgång till 100 megabituppkoppling 2020. Jag tycker att man numera ska jämföra IT med all övriga infrastruktur, säger Ulf Lidberg, projektledare för Fiber till Byn.
Tillsammans med Karlstads Stadsnät, LRF och Leader Närheten, en ideell förening som jobbar för utveckling av landsbygden, vill Fiber till Byn underlätta för boende på landsbygden att få fiber indragen i hushållet.
– Vi kan inte bidra med egna medel men vi vet och kan ge råd om hur man kan söka stöd, säger Roy Ottosson, också han med i Fiber till Byn.
Vad krävs då för att få fiber dragen på landsbygden?
En förening måste startas, stöd måste sökas, personer måste engageras, företag kontaktas.
– Det krävs naturligtvis ett intresse för fiber. Men det krävs också att folk ställer upp och jobbar med frågan. Vi är 800 i Frykerud och det är tre som jobbar med att få fiber. Då drar det ut på tiden, säger Anette Åhlén.
Kostnaden varierar men ett riktmärke är runt 20 000 per hushåll.
Rickard Faivre är ordförande i Gravafiber, en ekonomisk förening som jobbar för en fiberutbyggnad i Grava.
– Intresset är stort. Jag hoppas att vi kan börja gräva efter
sommaren.
Malin Thorsén är informationschef på Karlstads Elnät där även Karlstads Stadsnät ingår.
Karlstads Stadsnät har på några få år anslutit tusentals hushåll i Karlstads tätort. Men längre än Stodene sträcker sig inte stadsnätet. Inte än.
– Vi vill självklart att fler Karlstadsbor ska få chansen att ansluta sig till vårt öppna nät, säger Malin Thorsén.

http://www.vf.se/Nyheter/Varmland/Fiber-kraver-engagemang--och-tid-10052...

Av Peo Ajaxson

2010-06-25: Fiberfinal!

SäffleTidningen 2010-06-25: Fiberfinal med skål och hurrarop

90 mil fibernät har grävts ner sedan det första spadtaget togs den 26 juni 2008. I tisdags var det avslutning för projektet ”Fibernät i Säffle – Ett framtidssäkert bredband”.

I tisdags samlades många av de som har varit involverade i utbyggnaden av fibernätet i Säffle kommun på Medborgarhuset. Det var dags för Fiberfinalen. Det blev en festlig kväll där man blickade bakåt på de två år som man har arbetat med att få ut fibernät på Säffles landsbygd. Över 150 personer kom på avslutningen. Bland annat var representanter från de ekonomiska föreningarna inbjudna.
Den 26 juni 2008 togs det första spadtaget för fiberprojektet på von Echstedtska gården. Det var infrastrukturminister Åsa Torstensson som invigde. Det är mycket som har hänt sedan dess. 90 mil fibernät har grävts ned och nu finns det 2 300 fiberanslutningar.
Mycket jobb
För att blicka bakåt på projektet fick många av aktörerna komma upp på Medborgarhusets scen för att ge sin syn på arbetet som har utförts. Kjell Nordahl och Karl-Erik Aronsson har själva stått i lergroparna på södra näset för att gräva ner fiber. De berättar att de ställde upp för att de var pensionärer och hade tid över.
– Jag ställde upp utan att veta så mycket om vad det skulle innebära. Nu har jag jobbat i stort sett heltid under två år. Man känner en stolthet över att ha varit med och gjort något så stort som betyder så mycket för så många, säger Karl-Erik Aronsson.
Skål och hurrarop
Under kvällen gavs det också tillfälle till mingel. Det fanns en utställning med bilder som har tagits under projektets gång och tilltugget var godisremmar som symboliserade fibernätet. Ett partytält hade ställts upp utanför Medis och festkvällen fortsatte med mat, tårta och underhållning av artisten Loke. Det utbringades också en stor skål och hurrades för bredbandsprojektet.
Helt klart är dock inte projektet än. Några pusselbitar återstår, bland annat är det inte riktigt klart i Svanskog.
– Förmodligen kommer vi kunna stänga alla räkenskaper och få ett definitivt slut på projektet i augusti, säger Sabine Zimmerl-Berg, vd för Säffle Kommunikation AB.
Av Nathalie Nordhström

http://nwt.se/saffle/article729331.ece

2010-08-24: Vägbygge och fibernät visades för ministern

SäffleTidningen 2010-08-24: Vägbygge och fibernät visades för ministern

Åsa Torstensson, regeringens infrastrukturminister, besökte Vickersrud i Tveta på måndagen. Kommunalrådet Daniel Bäckström kunde ta emot hemma på gården, men anledningen till besöket såg man strax intill, nämligen den nybyggda kilometerlånga enskilda vägen.
– Också får vi samtidigt demonstrera vårt nya fibernät, sade Daniel Bäckström.

Ministerintresset för vägbygget har sin speciella förklaring. Regeringen satsade extra resurser på enskilda vägar.
– Gensvaret var lite trögt i början, men sedan blev det bättre, konstaterade Åsa Torstensson och tillade att det är stora skillnader mellan de olika projektens genomförande och förutsättningar.
– Det är en anledning till att jag besöker en del av dem för att få se hur man har gått tillväga.
Öste beröm
Åsa Torstensson öste beröm över Vickersruds vägsamfällighet och det jobb som man har utfört.
– Det finns ett stort inslag av personligt engagemang, vilket också ger förutsättningar för ett bra resultat.
Hon slog fast att enskilda vägarna är viktiga, oerhört viktiga.
– En miljon svenskar är på ett eller annat sätt beroende av enskilda vägar och de utgör en mycket viktig del av helheten när det gäller kommunikationer.
Intensivt arbete
Det blev bråttom när Vickersruds vägsamfällighet fick besked om att det fanns pengar till det planerade projektet.
– Vi fick beskedet 11 november och förbehållet var att arbetet skulle vara genomfört och besiktigat senast 20 december, berättade Kjell Bäckström.
Entreprenören Sven-Erik Johansson kontaktades. Han ställde upp och arbetet drog igång.
– Det blev ett intensivt arbete under några veckor. Dels hade vi ett sista datum för arbetet, dels visste vi att vintern kunde komma när som helst.
Klarade tidspressen
I runda tal 1 600 ton material lades på den 1,1 kilometer långa vägsträckan. Arbetet blev färdigt i tid. Två dagar senare kom snön.
Det är ingen överdrift att säga att ministern var imponerad av det som hon fick höra och se.
Det statliga bidraget täckte 70 procent av kostnaden. Ytterligare 10 procent fick man från Säffle kommuns anslag för enskilda vägar. Resterande 20 procent lånefinansierades.
Tillfällig minskning
Säffle är en av de kommuner som har haft en välvillig inställning till enskilda vägar och gett bidrag av detta slag. Daniel Bäckström förklarade samtidigt att det kärva ekonomiska läget har framtvingat ett beslut om att skära ned anslaget för enskilda vägprojekt.
– Grundinställningen är densamma som tidigare och vi vill se nedskärningen som tillfällig. När det ekonomiska läget tillåter hoppas jag att vi ska kunna återgå till tidigare anslag.
Bredbandprojektet
Åsa Torstensson var också nyfiken på Säffles bredbandsprojekt. Det var hon som en gång startade utbyggnaden vid en ceremoni på von Echstedtska gården. Nu kunde Daniel Bäckström tillsammans med fibernätsföreträdarna Kjell Karlsson och Jan Anders Nilsson demonstrera resultatet.
– Anslutningen till nätet överträffar de ursprungliga förväntningarna, sade Kjell Karlsson. I dag är cirka 2 270 anslutna, vilket är väsentligt mer än vad man från början räknade med.
Bredbandsutbyggnaden är också något som ligger inom Åsa Torstenssons ansvarsområde och hon har tidigare med intresse följt det som sker på det området i Säffle.

Av: Sven-Erik Dahlström
http://nwt.se/saffle/article756503.ece

2010-10-22: Sunnes vita fläckar

Värmlands Folkblad

Det finns tre vita fläckar i Sunne kommun. Områden där det inte finns tillgång till fast bredbandsanslutning. I Östra Ämtervik, Gräsmark och ett mindre område utanför Lysvik är det mobilt bredband eller modem som gäller, och inget av det är egentligen fungerande alternativ.
När telemarknaden nu är helt avreglerad har läget försvårats när det gäller utvecklingen av den digitala infrastrukturen på landsbygden. Kundunderlaget är för litet för att operatörerna på marknaden ska vara intresserade av så stora investeringar.

Alternativet är att landsbygdsbefolkningen själva bygger fibernät som ger dem bredband, telefon och tv. Post- och telestyrelsen, PTS, skickade nyligen ut brev till byalag i hela landet med information om vilka statliga bidrag som går att söka för att bygga bredbandsnät baserat på fiber.

I går kväll höll Sunne kommun ett möte för byalag, föreningar, företag och privatpersoner för att ge ytterligare informera om vad som krävs och ge exempel på hur man gjort på andra platser.

Säffle är den första kommunen i Värmland som har byggt egna fibernät. Erik Evestam, engagerad i projektet, berättade om arbetet som har lett till att drygt 90 procent av landsbygdsbefolkningen i kommunen nu har bredband.

I Sunne kommun jobbar man nu med att stötta byalag och bredbandsföreningar som vill bygga bredbandsnät baserat på fiber. Landsbygdsrådgivaren Kristina Lundberg berättar att man träffat lokala utvecklingsgrupper i kommunens kyrkbyar och presenterat möjligheten att som förening söka bidrag och bygga fibernät. Gårdagens möte var nästa steg.

Tommy Larsson, som ingår i den bredbandsgrupp som Bygdeutveckling i Emtervik har bildat, hoppas att man kan genomföra en bredbandsutbyggnad i Östra Ämtervik. Nu hör det området till de tre där det inte finns tillgång till fast bredbandsanslutning.

Per-Olof Svensson, som är byggföretagare i Östra Ämtervik, hoppas att det går att genomföra. Där han bor fungerar inte det mobila nätverket heller och han förklarar att det naturligtvis är besvärligt att driva företag utan internetanslutning.

Av Maria Svärdsén

http://www.vf.se/nyheter/sunne/sa-ska-sunnes-vita-flackar-fa-bredband-fi...

2010-11-03: Kil ska få fiber

Värmlands Folkblad
Med Säffle som förebild undersöks nu om även Kils landsbygdsbor vill ha bredband genom fiber istället. Prislappen kan bli 30 000 kronor.
– Första steget är att bilda ekonomiska föreningar - i Högboda, Nilsby, Frykerud och Fagerås, säger kommunchef Jan-Olov Ragnarsson.
För att fiberdragningen ska kunna gå ihop ekonomiskt måste minst 50 procent av de boende i ett område teckna sig. Prislappen för att ansluta sig kommer att ligga mellan 20 000 och 30 000 kronor per hushåll. Vitsen är att få snabbare bredband och fler tjänster. Bredband används för internet, tv och telefon.

Idag har ingen på Kils landsbygd fiber. Det vanliga är ADSL-uppkoppling. Kils kommun stöttar processen att få igång en fiberutbyggnad.

– Många företag har trångt i tråden. Många lantbrukare är idag väldigt digitala. Kommunen vill hjälpa till om det går, säger kommunchefen.

Byalagen i Högboda, Nilsby, Frykerud och Fagerås är nu igång med att bilda ekonomiska föreningar som ska undersöka intresset i bygden. Om det är tillräckligt stort får en upphandling göras om vilket företag som ska få jobbet. Varje förening har fått 25 000 kronor i statligt Leader-bidrag.

– Det är en investering i fastigheten att få bredband. Man kan se SVT Play till exempel och få tillgång till fler tjänster. Med fiber får man betydligt större kapacitet.

Kils kommunen har initierat det hela med Säffles satsning på ”fiber till byn” som förebild. Att Telia börjat nedrusta sina fasta nät på andra håll i Värmland, som i Årjäng, har också bidragit till beslutet att stötta processen.

Annika Ström
http://www.vf.se/nyheter/kil/landsbygdsborna-kan-fa-fiber

2010-11-19: Sunne satsar på bredband

FryksdalsBygden 2010-11-19
Kommunen bygger ut bredbandet

Östra Ämtervik, Gräsmark och Lysvik. Där har vi de vita fläckarna i kommunen när det gäller snabba fasta bredbandsuppkopplingar.
– Det finns bara en teknik som håller för riktigt höga hastigheter, fiber, säger Sunne kommuns IT-chef Erik Larsson.

I Värmland har Säffle kommun blivit en föregångare och sett till att nästan alla kommunens hushåll på landsbygden fått fiberanslutning. Och nu är Sunne kommun redo att hjälpa de hushåll och företag som blivit utan snabba bredbandsuppkopplingar.
Ingen idé att vänta
– Bredbandsmarknaden är nu helt avreglerad och operatörerna jobbar bara på marknadsmässiga villkor. Därför kan man inte förvänta sig någon utbyggnad för dem som inte har ett bra bredband i dag, säger Erik Larsson.
Därmed blir det upp till samhället och den enskilde att försöka lösa problemet, och Sunne kommun är nu beredd att bygga ut ett stamnät till de som marknaden ratat.
– Vad kostnaden blir undersöker vi just nu. Det kan komma att röra sig om flera miljoner kronor och kommunen är beredd att förskottera kostnaden för stamnätet, under förutsättning att minst hälften av hushållen ansluter sig, säger Erik Larsson.
Hur stor del faller på hushållen?
– Förskotteringen innebär ju att abonnenterna på sikt även betalar kommunens kostnad. När det gäller själva anslutningsavgiften, så kommer den att ligga på mellan 20 000 och 30 000 kronor per fastighet, svarar Erik Larsson.
Antalet hushåll avgör
Om Sunne kommun ska vara med och betala för utbyggnaden, så krävs det ett politiskt beslut. Kostnaden per hushåll är också beroende av hur många som ansluter sig.
Och ett fibernätet används inte bara för uppkoppling av datorer, utan även för fast telefoni och teveöverföring. Något att tänka på när de vanliga telefontrådarna rivs på landsbygden.
Är alternativet mobilt bredband något att fundera på?
– Fördelen med mobilt bredband är att du kan ta det med överallt. Men man kommer inte upp i hastigheter som vid fast anslutning. Mobilt bredband är också beroende av terrängförhållanden, svarar Erik Larsson.

Av: Bengt Krönström

2010-12-18: Årjäng får 17,8 miljoner till bredband

Årjäng får 17, 8 miljoner för att bygga ut kommunens bredbandsystem.
– Det var avgörande för att vi ska kunna göra det, säger kommunalrådet Katarina Johannesson.

Tillväxtverket har beviljat Årjängs kommun 17, 8 miljoner kronor för i att lägga datafibernät runt om i kommunen. Totalt ska 36 miljoner satsas på projektet, som beräknas ta tre år att slutföra.
”viktigt för kommunen”
– Det finns ett stort behov av att förbättra datatrafiken efter att Telia stängde ner kopparnätet. Flera områden i kommunen har en mycket bristfällig internetuppkoppling - dålig mobil täckning och inget ADSL, säger kommunalrådet Katarina Johannesson.
– Det här är jätteviktigt för att vi ska kunna behålla befolkning och företag.
lokalt engagemang
Stödet från tillväxtverket är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. En annan viktig faktor, enligt Katarina Johannesson, är det ideella samarbetet i kommunen.
– Vi kan genomföra det tack vare det lokala engagemanget från byalag och föreningar som tillsammans jobbar fram de lokala näten som sedan ska anslutas till det stamnät som kommunen bygger.
– Det är tillsammans vi löser det.
Kommunen har redan påbörjat rekryteringen av en projektör som ska leda projektet. Förhoppningen är att arbetet ska sätta igång under 2011.

Av NWT/Maria Berglund

Fiberfilmer

Synnöve Tyridal, kommunens informatör har gjort några filmer på grävning och inblåsning av fiber. De finns på Säffles You-Tube-sida.
http://www.youtube.com/user/SaffleKommun

Fibernät i media 2011

Här finns länkar och i vissa fall hela texter om Säffles fibernät samt från resten av den växande fiberfolkrörelsen.

2011-04-30-Fibernätet fortsätter växa

SäffleTidningen: Säffles fibernät fortsätter att växa

http://nwt.se/saffle/article896725.ece

I tre år har utbyggnaden av fibernät i Säffle kommun pågått. Nu inleds nästa fas.
– Vi kör i gång villaprojektet i tätorten, det blir en intensiv fas, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Hon är vd för stamnätsägaren Säkom och har följt arbetet ända från start:
– Det har varit en utmaning och samtidigt oerhört spännande.

Många anslutna
2008 startade utbyggnaden av fibernätet på landsbygden. Hela 92 procent av landsbygdsborna i Säffle kommun valde att ansluta sig.
– En anmärkningsvärd siffra, vi hoppades på omkring sextio procent.
I dag är 3 600 hushåll anslutna, förutom landsbygden även det kommunala bostadsbolaget Säbos fastigheter. Nästa steg är tätorten.
– Nu satsar vi på villorna, det finns 2300 villor i tätorten. Förutom hushållen märker vi intresse bland bostadsrättsföreningarna och privata fastighetsägare.

Når hastigheterna
Säffle kommun ligger långt fram när det gäller tillgången på bredband. Post- och telestyrelsens siffror visar att 32 procent av befolkningen på Säffles landsbygd har tillgång till ett bredband på minst 50 mbit/sekund. Siffran är överlägsen i Värmland, tvåan Hammarö ligger på 12 procent.
Hur har tekniken fungerat hittills?
– Relativt bra. Visst har det varit några barnsjukdomar. Fast egentligen har vi haft störst problem med yttre faktorer som exempelvis klimatet med sträng kyla eller väldigt varma perioder, eller att elnätet inte varit riktigt stabilt med många strömavbrott, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Når ni de utlovade hastigheterna?
– Jajamän, det gör vi. Oftast är det faktiskt den egna utrustningen som begränsar hastigheterna.
Hoppas på företagen
I nuläget är det framför allt hushållen, de små och mellanstora företagen som nyttjar fibernätet.
– Vi hoppas givetvis på att även de större företagen ska ansluta sig. Men redan i dag vet jag flera som numera kan driva sina företag hemifrån och slipper åka in till ett kontor i centrala Säffle. Det sparar både pengar och på miljön.
Nu på tisdag arrangeras en bredbandsmässa i Medis. Samtliga tjänsteleverantörer i Säffle fibernät finns på plats för att hålla föredrag och svara på frågor.
– Då är även våra två nya tjänsteleverantörer, Telia och Tyfon på plats, avslutar Sabine Zimmerl-Berg.

Av Helena Ingman

2011-05-05-Bredbandsmässa i Säffle

SäffleTidningen:Nu startar utbyggnaden av fibernätet i tätorten
http://nwt.se/saffle/article898855.ece

I dag är cirka 92 procent av alla hushåll och företag på landsbygden inom Säffle kommun anslutna till det fibernät, som har byggts ut och som är hela 92 mil långt.
Nu är det Säffle tätorts tur att bli en del av Säfflebygdens fibernät. Startskottet var tisdagens bredbandsmässa i Medborgarhuset.
I samband med mässan presenterades förutsättningarna och upplägget för den fortsatta utbyggnaden av fibernätet.
– Dels kan man informera sig genom en broschyr som nu är klar, dels kan man studera vår hemsida där all information finns och även kommer att uppdateras kontinuerligt, säger Sabine Zimmerl-Berg, vd i Säffle Kommunikation AB.

Minst 40 procent krävs
Alla fastighetsägare – flerfamiljshus, affärslokaler, företagshus eller industrilokaler – erbjuds anslutning till fibernätet. Samma sak gäller villaägarna. Det finns emellertid ett förbehåll.
– Det kommer att krävas en anslutningsgrad på minst 40 procent inom respektive område för att anslutning ska kunna ske inom ramen för de priser som vi har angett.
Tätorten har indelats i sju huvudområden, nämligen Treabackarna, Sundstorp, Sund, Rolfserud, stadsgården (vanligtvis Villan), Annelund och Norelund.
Dessa områden är i sin tur indelade i mindre områden. För Annelund handlar det till exempel om åtta sådana områden. Två av dessa kommer att bli pilotområden.

Start i Annelund
Det är de två sydligaste områdena i Annelund, alltså Lugnadalsområdet och det närmast ovanför liggande.
– Att vi startar där beror på att vi vet sedan tidigare att det finns ett underlag i Lugnadalsområdet. Planeringen för fortsättningen ska komma igång så snart pilotområdena är utvärderade, säger Sabine Zimmerl-Berg.
Hur stort intresset är inom respektive område kommer man kontinuerligt att kunna se på Säffle Kommunikations hemsida www.sakom.se.
– Där kommer det att visas hur många som har anmält sig för anslutning.

Fram till fastigheten
På landsbygden har mycket av grävande skett ideellt. Många gick samman i föreningar som utförde arbetet. I tätorten kommer det att bli annorlunda.
– Här kommer en anslutning till fibernätet att innebära att man får fiber framdragen till huset, säger Sabine Zimmerl-Berg. Anslutningen sker i en låda, en anslutningssats, som monteras på husväggen.
I anslutningsavgiften ingår också installation inomhus.
– Men i fortsättningen har Säffle Kommunikation ansvar för service och underhåll fram till väggen utomhus. Ansvaret för inomhusinstallationen övertas av fastighetsägaren.

Anslutningsgrad styr priset
Kostnaden för en anslutning är beroende av hur många inom ett område som väljer att gå med. Ju fler som ansluter sig, desto lägre blir anslutningsavgiften.
Vid en anslutningsgrad på 40 procent kan man räkna med en kostnad av 18 000 kronor inklusive moms. Når man 60 procent så stannar avgiften vid 16 000 kronor och skulle man nå 90 procent som blir den 14 000 kronor.
– Det är en engångsavgift, säger Sabine Zimmerl-Berg. Det finns inga planer på att ta ut någon nätavgift.
Det som tillkommer sedan är kostnaden för de tjänster som man köper av tjänsteleverantörerna när det gäller TV, telefon och Internet.

Utställare på plats
Dessa fanns för övrigt på plats i Medborgarhuset i tisdags. Totalt var de 18 utställare i mässan och bland dessa fanns även Telia, som sedan några dagar tillbaka också finns med som ett alternativ vid sidan av de övriga.
I seminarier presenterade sig tjänsteleverantörerna och även Askås I&R och Dialect Väst, som representerade lokala företag i IT-branschen. Utbyggnadsplanerna i Säffle tätort ägnades också ett par seminarier.

Av: Sven-Erik Dahlström

Sunne vill bygga stamnät

Sunne
Kommunen vill satsa på en utbyggnad av stamnätet för bredband. 21,2 miljoner kronor kostar investeringen som kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska säga ja till.
Under hösten har kommunen och Leader växtlust arbetat med att undersöka byalagens intresse för en bredbandsutbyggnad. Utifrån det har sex ekonomiska bredbandsföreningar bildats och ytterligare fyra kan bli aktuella.

Utbyggnaden ska genomföras en den modell som Säffle, den första kommunen i Värmland som har byggt egna fibernät, tagit fram.

Enligt förslaget ska sju miljoner kronor anvisas ur eget kapital för 2011. Anslutningsavgiften föreslås bli 2 600 kronor exklusive moms.

http://www.vf.se/nyheter/sunne/stamnatsutbyggnad-bredband

Fusion av fiberföreningar 2015

Sju fiberföreningar har inlämnat en fusionsplan till Bolagsverket som syftar till att bilda en gemensam förening under 2015.
Här följer en bakgrund till beslutet och en plan för hur det går till.

Vilka föreningar ingår i fusionen?
Bro Fibernät Ekonomisk förening
Gillberga Fiber Ekonomisk förening
Huggenäs Fiber Ekonomisk förening
Södra Ny Fiber ekonomisk förening
S:a Näsets Fibernät Ekonomisk förening
Tvetas Fibernät Ekonomisk förening
Bäckelid Stubbkärr fibernät Ekonomisk förening

Varför vill ni genomföra den?
Vi har lämnat uppbyggnadsfasen och behovet av det lokala engagemanget har minskat. Genom att gå samman kan vi rationalisera administrationen.

Hur kommer den genomföras?
Vi kallar det för en solidarisk fusion där alla föreningar går in med de tillgångar och de medlemmar de har. Utifrån det gemensamma egna kapitalet kommer en ny medlemsinsats att fastställas. Ingen kommer behöva betala in extra andelskapital och ingen kommer heller få något tillbaka i samband med denna process. De till gångar som föreningen förfogar över kommer fortsatt finnas kvar som en ekonomisk buffert.
I praktiken är det sex föreningar som går samman med den sjunde och den övertagande föreningen är Bro fibernät.

Hur stor blir den nya föreningen?
Den nya föreningen kommer ha cirka 1 400 anslutningar och blir därmed en av landets största fiberföreningar.

Vilka kommer vara ägare?
Idag äger föreningarna 50% av nätet och det kommunala bolaget Säkom 50%. Varje förening har andel i föreningarnas hälft utifrån sin storlek.
Vid fusionen kommer alla medlemmar i de tidigare föreningarna automatiskt föras över till den nya föreningen och de andelar som varje förening hade, kommer läggas samman. Den nya föreningen kommer ha cirka 1400 anslutningar och äga cirka 28% av hela Säffle fibernät.

Varför ingår inte alla föreningarna i Säffle?
Av föreningarna i Säffle kommun har sex av 10 valt att ingå. Dessutom tillkommer en förening i Grums kommun. De övriga fyra har av olika skäl valt att inte ingå i arbetet.

Är detta en början på en försäljning av nätet?
Nej, tvärtom. Ambitionen från de ingående föreningarna är att behålla ett lokalt föreningsägande och att denna fusion ökar möjligheterna att ha det. Istället för sju mindre föreningar blir vi nu en större.

Hur påverkas drift och underhåll av nätet?
Inte alls. Den nya föreningen kommer underteckna ett samarbetsavtal med Säffle Kommunikation som är likalydande med det som varje förening har idag. Även framöver kommer intäkter och kostnader fördelas solidariskt över hela Säffle fibernät. Däremot har vi möjligheter att få en stabil medlems- och ekonomiadministration.

Hur ser tidsplanen ut?
Flertalet av de ingående föreningarna godkände fusionstankarna redan 2011. Våren 2015 hölls extrastämmor där medlemmarna ånyo beslutade att gå vidare genom att tillsätta en gemensam auktoriserad revisor.
30 juni 2015 lämnades fusionsplanen in till Bolagsverket.
Under en månad kommer denna nu kungöras och därefter ska de ingående föreningarna ha extrastämmor där medlemmarna godkänner fusionen.
När detta är gjort påbörjas arbetet med att slå ihop föreningarna.

Vad händer med markavtalen?
De markavtal som respektive förening har med markägarna kommer tas över av den nya föreningen. just nu pågår arbetet med att få dessa avtal korrekta i de fall då det saknas underskrifter av olika skäl. Detta för att förbereda för att bilda ledningsrätt på nätet.

Hur påverkar detta den gemensamma föreningen Säfflebygdens fibernät?
De tio medlemmarna i SäBy har gemensamt beslutat att likvidera den föreningen då den inte längre har någon funktion. Projektet är sedan länge avslutat och de avtal som finns med nätbolaget Säkom sluts mellan respektive förening. Likvidationen kommer ske under 2015.

Grävning

Material om grävarbetet

Dräneringar och andra ledningar

 
Så här gör vi i Kila.

För att markera läget på en känd dränering som riskerar att skadas vid normal plöjning av slang/tub så sätter man först en vanlig stakkäpp med normal tejpmarkering mitt över förmodat läge. Två decimeter bredvid den i dräneringens löpriktning sätter man ytterligare en käpp utan tejp men med tuschpåskrift DRÄN.

[inline:Grävare2_492x369.jpg]
Första grävmaskinen gräver då försiktig en grop ner till normalt plöjningsdjup. Om dräneringen påträffas så grävs den av.

[inline:Grävare5_492x369.jpg]
Sedan kör andra grävmaskinen förbi och plöjer ner slang/tub så att säga i luften förbi gropen. Om dräneringen grävdes av så repareras den med plaströr och gropen fylls igen.

Andra ledningar som inte ägs och markeras av el- och telebolag, t.ex. fastighetsägares egna el- vatten eller avloppsledningar, som man misstänker ligger på riskabelt djup kan markeras på motsvarande sätt.

Markera hellre en ledning för mycket än en för lite. Det kostar och tar mycket tid från fibernätsdragningen när en grävmaskin måste stanna för oplanerade reparationer av söndergrävda ledningar.

Käppning

[inline:kappning_0.gif=Käppning]

Maskiner

 
[inline:Grävare1_492x369.jpg]
Första grävmaskinen drar ett spår med tjälkroken. Stenar som är i vägen tas upp eller kringås.

[inline:Grävare3_492x369.jpg]
Andra grävmaskinen plöjer ner slangar normalt på djup 60-70, max 90 cm.

[inline:Grävare4_492x369.jpg]
Upp till fyra trummor kan monteras på rullstället.

[inline:Grävare6_492x369.jpg]
Den här grävmaskin plöjer ner en 10 mm tub och markeringsband till 40 cm djup.

Länkar

Här finns länkar till andra fiberföreningar och andra som på olika sätt jobbar med bredband.

Fiberföreningar mm

Det finns flera fiberföreningar som byggt egna nät, små och stora. Efter storsatsningen i Säffle bubblar det upp nya projekt i framförallt Karlstad, Grums, Kil och Årjängs kommuner.
På de här sidorna går det att få information om de specifika projekten, men även få nyheter och kunskap om bredband i allmänhet.

Samlingssida för fiberutbyggnad på Värmlands landsbygd:
www.fiberivarmland.se

Fibernätsförening i Töcksfors:
www.grensnet.se

Fibernätsutbyggnad i Kil:
www.anslutkil.nu

Värmskogs fiberplaner
http://bredband-vsk.arstuga.org/

Karlstads fiberplaner:
www.gapern.se/
www.ulvsbyfiber.se/
www.gravafiber.se

Fiber till alla i Tranemo
www.fibert.se

Bredband i Kungälv (samlingsförening för 24 bredbandsföreningar i Kungälv):
www.bikef.se

Västerlanda fibernät
www.vfef.se/

LeVäNet fiber
www.levanet.se

HajdeVäte fiberförening
www.sites.google.com/site/hejdevatefiber/

Grötlingebo Fiberförening
www.gfef.net/

Karebybredband
www.karebybredband.se/

Västra Rekarne fibernät
www.vrekfiber.com/

Tjänstepriser - en jämförelse

Nedanstående kalkyl bygger på ett utdrag av de tjänstepriser som finns i Säfflenätet.

TV ingår inte i jämförelsen.

Observera att nätinsatsen är justerad från starten. Då gick vi ut med att det skulle kosta motsvarande 200 kr i månaden baserat på ett 20-årigt lån med ränta och amortering.
Tack vare lägre kostnader och sänkta räntor ligger månadskostnaden idag på runt 120 kronor (kolla med din förening, eller med Swedbank vad som gäller för dig.

Månadskostnad, abonnent 1: Har telefon, använder inte internet
KOSTNADER IDAG
Telefon: 290
Anslutningsinsats: 0
Summa: 290

MED FIBERNÄT
Telefon: 143
Anslutningsinsats: 120
Summa: 263
DIFFERENS MED FIBER: 27 KR BILLIGARE

* Telia bas, mellanringare enligt Post och telestyrelsens Telepriskollen. Inklusive abonnemang på 145 kr.
___________________________________________________
Månadskostnad, abonnent 2: Har telefon och internet
KOSTNADER IDAG
Telefon: 290
Bredband: 299
Anslutningsinsats: 0
Summa: 589

MED FIBERNÄT
Telefon: 143
Bredband: 225
Anslutningsinsats: 120
Summa: 488
DIFFERENS MED FIBER 101 KRONOR BILLIGARE

OBS#1 Om anslutningsinsatsen betalas kontant utan lånemodell försvinner denna summa.
OBS#2
Ovanstående bygger på en fibertjänst på internet på 10/10 mbit/s. Det finns både billigare och dyrare alternativ.
OBS#3 I dagens nät (adsl eller trådlöst) får de flesta inte den kapacitet de betalar för. I fibernätet är hastigheten inte bara högre utan även jämnare.
OBS#4 För den som tar ett internetabonnemang går det att få telefonin något billigare än vad som angivits i kalkylen.

Tjänsteutbud

Vill du veta vilka som levererar tjänster i Säffles Fibernät, så finns länkarna via Säkoms hemsida:

http://www.sakom.se/ffh-bredband/Tjanster/